De allra flesta svenska bröstcancerfallen, 65 procent, upptäcks med mammografiscreening. Men röntgentekniken utsätter patienten för stark strålning, och den begränsas till speciella mottagningar.
– Genom vår speciella mikrovågsteknik kan vi se längre in i bröstmuskeln och upptäcka tumörer som sitter långt in i vävnaden. Tekniken gör det också möjligt att utveckla billigare utrustning än om vi skulle använt röntgen. Och dessutom slipper patienten utsättas för strålning.
Nikola Petrovic, forskare och lärare i bland annat elektronik på Mälardalens högskola, är projektledare för forskningsprojektet "Microwave technology systems". Tillsammans med professor Per Olov Risman har han arbetat på mikrovågstekniken som ska upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede sedan 2013, och han doktorerade i ämnet året därpå. Däremellan har han jobbat med hur tekniken kan tillämpas på hjärnblödning och stroke, men är nu tillbaka till brösttumörerna.
Nu utvecklar forskarteamet sändar- och mottagarapplikatorer med vilka det kan bli möjligt att direkt se en tumör. Sändaren placeras nära eller på bröstet och skapar ett riktat elektriskt fält – som fångas upp av tumören. Den skickar sen ut annorlunda riktade signaler som registreras av mottagaren.
Det ultimata, menar Nikola Petrovic, vore att använda både mammografiscreening och mikrovågor vid undersökning av bröstvävnad.
– Hos framför allt yngre kvinnor kan brösten vara väldigt täta, med mycket bröstkörtlar, och mammografin blir inte helt tillförlitlig. Den har en träffsäkerhet på runt 80 procent, vilket vi också eftersträvar med vår teknik. Tillsammans skulle röntgenundersökningen och mikrovågorna kunna få en säkerhet på ungefär 95 procent.
Som alternativ till mammografin har mikrovågor flera fördelar. Tekniken kan användas oftare eftersom mikrovågorna är ofarliga, och den är billigare. Nikola Petrovic förklarar att metoden därför kan användas på en enklare vårdcentral, till och med ute på exempelvis den afrikanska landsbygden.
– Man slipper kompressionen av brösten, som många kvinnor tycker är smärtsam. Och framför allt: Tumörerna hittas i ett tidigare stadium. Att rädda liv är alltid vårt mål och kan man hitta små förändringar på bara några millimeter ökar chansen för överlevnad.
I forskarnas modeller hittar de förändringar på två millimeter, i ett verkligt fall blir det mer komplext.
– Ännu har inga kliniska mätningar gjorts, men det finns potential för att kunna upptäcka tumörer på åtminstone en halv centimeter i ett riktigt bröst. Det är vad vi hoppas på och jobbar med att ta fram system som klarar det. En-centimeters är vi väldigt säkra på att kunna detektera.
"Att rädda liv är alltid vårt mål och kan man hitta små förändringar på bara några millimeter ökar chansen för överlevnad för den bröstcancerdrabbade", förklarar Nicola Petrovic på MDH.
På MDH: laboratorium arbetar Nicola Petrovic och hans team med att ta fram material som efterliknar mänsklig bröstvävnad så långt det är möjligt. När de kan påvisa att mikrovågstekniken fungerar på deras modeller väntar kliniska prövningar på människor. Dit är det några år.
– Forskningen med mikrovågor har pågått länge, och det tar alltid väldigt lång tid innan resultaten når samhället. Här krävs fortfarande en hel del forskning och ingenjörsarbete, men nu ser vi verkligen en stor potential i tekniken. Jag och PO har länge känt att vi är på rätt väg och har skapat ett aktiebolag i ett försök till kommersialisering, men det tar tid. Vi har också försökt etablera kontakt med universitetssjukhusen. Jag skulle tro att det kommer att dröja 10-15 år innan vi har tekniken ute på marknaden.
Forskningsprojektet finansieras av KK-stiftelsen.
"Om både mammografi och mikrovågsteknik används samtidigt skulle vi kunna få en träffsäkerhet på ungefär 95 procent", säger professor Per Olov Risman, MDH.