Lars Franzell Àr chef för enheten för grova brott pÄ polisen i Eskilstuna.
Fallet med Maya Àr inte unikt. TvÀrtom Àr fenomenet med utpressningar, böter och pÄhittade skulder vanligt förekommande och en viktig inkomstkÀlla för kriminella grupperingar, enligt Lars Franzell.
â Man fĂ„r stryk, man blir skjuten, familjer fĂ„r ett rent helvete nĂ€r skulderna lĂ€ggs över pĂ„ dem. Ibland sĂ€ljs skulden till nĂ„gon annan bandit som lĂ€gger pĂ„ 100 procent. Det förekommer hur mycket som helst och har förekommit i mĂ„nga Ă„r. Vi har ett otal sĂ„dana anmĂ€lningar och utredningar just nu.
Trots problemets omfattning sÀger Lars Franzell att Àrendena sÀllan nÄr hela vÀgen till tingsrÀtten. Anledningen Àr enkel.
â De flesta vĂ„gar inte fullfölja sin berĂ€ttelse och backar ur. Mörkertalet Ă€r nog hur stort som helst.
För att ta sig ur en situation likt den Maya och hennes familj hamnat i anser han att det enda alternativet Àr att vÀnda sig till polisen.
â De mĂ„ste ta hjĂ€lp av rĂ€ttsvĂ„rdande myndigheter och sedan fullfölja. DĂ„ kommer de ur den dĂ€r skuldfĂ€llan med pĂ„hittade skulder. Annars Ă€r det svĂ„rt för de hĂ€r stackars mĂ€nniskorna. De kriminella Ă€r som blodiglar â sĂ„ lĂ€nge det finns pengar sĂ„ fortsĂ€tter de försöka suga ut vartenda öre.
Den hÀr kvinnan sÀger att hon inte litar pÄ att polisen kan skydda henne. Vad kan polisen erbjuda den som vill berÀtta?
â Vi har hur mycket kapacitet som helst för att skydda mĂ€nniskor. En förutsĂ€ttning Ă€r att man gör en polisanmĂ€lan och lĂ€gger fram hela sanningen â bakgrunden, vad som hĂ€nt, vem som gjort vad. Gör man det sĂ„ kan man fĂ„ skydd.
Mikael Backman, polisomrÄdeschef i Sörmland, Àr Àven han vÀlbekant med problematiken kring utpressningar och pÄhittade skulder. Han betonar, likt Lars Franzell, att en förutsÀttning för att kunna fÄ hjÀlp Àr att man tar kontakt med polisen och delar med sig av det man vet.
â Mitt rĂ„d Ă€r att alltid kontakta polisen och ha tillit till att vi pĂ„ ett omdömesfullt sĂ€tt kan hantera sĂ„dant hĂ€r. Polisen har kompetensen att göra professionella hot- och riskbedömningar kring vilka sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder som Ă€r lĂ€mpliga att vidta och vi har alltid samrĂ„d med berörda innan vi vidtar Ă„tgĂ€rder som skulle pĂ„verka risken för de hĂ€r drabbade familjerna.
Mikael Backman Àr polisomrÄdeschef i Sörmland.
Enligt Mikael Backman och Lars Franzell kan sÄdana ÄtgÀrder innefatta bland annat bevakning och rondering i anslutning till bostÀder eller, om hotbilden sÄ krÀver, olika typer av skyddat boende.
â Vi har till och med skickat folk utomlands dĂ€r de fĂ„r börja om med nya namn och nya identiteter, sĂ€ger Lars Franzell.
Maya berÀttar om andra offer för gÀngen. Familjer vars tonÄrsbarn tvingas sÀlja, förvara och förflytta droger och pengar. Lars Franzell sÀger att han Àr vÀl medveten om hur det ser ut.
â Vi kallar dem mulor. De tvingas bĂ€ra pĂ„ och förmedla grejer och kan fĂ„ nĂ„gon pĂ„se pulver ibland om de Ă€r duktiga. Det Ă€r ett riktigt ekorrhjul de hamnar i, men sĂ„ funkar den hĂ„rda vĂ€rlden.
Det handlar om pojkar sĂ„ unga som 12â13 Ă„r?
â Ju yngre de Ă€r desto bĂ€ttre för de riktiga gĂ€rningsmĂ€nnen eftersom de inte Ă„ker dit pĂ„ nĂ„gra riktiga straff. Det hĂ€nder Ă€ven att de hĂ€r ungdomarna sjĂ€lva hotar och pressar folk pĂ„ pengar eller hĂ„ller i vapnet nĂ€r det skjuts.
Hur gÄr rekryteringen till?
â De dras till varandra. De yngre vill ha en identitet och de Ă€ldre vet hur de ska utnyttja det. Vissa börjar spela fotboll, andra testar droger, blir skuldsatta och sedan Ă€r de fast.