I juli 2018 infördes bonus-malus, ett system för beskattning av nyregistrerade bilar. Det innebär höjda avgifter (malus) för bilar som släpper ut mycket koldioxid och bonus till bilar som släpper ut lite koldioxid. I korthet straffas törstiga diesel- och bensinbilar medan systemet gynnar bilar som drivs på el- eller gasenergi.
Inom EU sjösätts nu mätmetoden WLTP (Worldwide Harmonized Vehicle Test Procedure) för att få en mer korrekt bild av hur mycket koldioxid en nyregistrerad bild släpper ut och förbrukar i bränsle. Från den 1 januari 2020 baseras bilskatten på nya bilar enligt WLTP.
Med den nya metoden beräknas nivån upp på utsläpp och förbrukning för de allra flesta bilar och därmed stiger också skatteuttaget – för vissa modeller med flera hundra procent.
– Det svänger snabbt och en del biltillverkare har nog blivit lite tagna på sängen. Det var inte många år sedan som etanol- och därefter dieselbilar hade god miljöstämpel, men så är det inte längre, säger Jonas Silming, vd på Simling bil AB i Strängnäs.
De är återförsäljare för Toyota och Kia, två märken som redan i dag har både hybrid- och elbilar i modellprogrammet.
– Det är logiskt att bilar som släpper ut mer koldioxid får en högre skattesats, sen kan proportionerna diskuteras. Vi har redan hög skatt på drivmedel och kanske borde det finnas en metod där skatten utgår ifrån hur mycket fordonet används, resonerar Jonas Simling.
Han tror inte att den nya skatten kommer att påverka nybilsförsäljningen nämnvärt på lång sikt, och då reglerna enbart gäller nyregistrerade bilar har han märkt av en ökad efterfrågan på begagnade bilar.
– Alla vet att det finns stora utmaningar när det kommer till miljön och det här kommer sannolikt tvinga biltillverkarna att ta fram ännu snålare och renare bilar, säger Jonas Simling och fortsätter:
– Det går fortfarande att hitta personbilar med förhållandevis låg skatt – även om man vill köpa nytt.
För husbilar började de nya skattereglerna gälla från den 1 september i år och där har konsekvenserna blivit klart kännbara.
– Under flera år låg skatten för en husbil på cirka 7 000 kronor om året. När det nya systemet för beskattning, i form av bonus-malus, infördes förra sommaren gick skatten upp till det dubbla under de tre första åren, för att därefter sjunka till ursprungsbeloppet. Nu händer samma sak igen. Med WLTP-metoden stiger skatten de tre första åren till cirka 28 000 kronor, säger Cecilia Östling, marknadsansvarig på Tumbo husvagnar utanför Eskilstuna.
Hos ser, liksom HRF, Husvagnsbranschens Riksförbund, med oro på den nya beräkningsmodellen för skatteuttag på husbilar som hon anser vara både oskälig och sakna proportioner.
– Med WLTP likställs en husbil på 3,5 ton med en 16 tons lastbil. Den genomsnittliga körsträckan med en husbil ligger strax över 600 mil per år och det är inte i närheten av en lastbil i yrkestrafik som har samma skatt, säger Cecilia Östling.
Hon tycker att beslutet att införa de nya beräkningsmodellen på husbilar både blev fel och gick för fort.
– I Sverige har vi normalt inget emot att betala skatt – bara vi förstår den och att den går att motivera. Det vi ser nu är horribelt. Moderna husbilar är väldigt rena i jämförelse med 20 år gamla varianter och semesterformen är avsevärt mer skonsam mot miljön i jämförelse med att åka på charter eller kryssning. Den som vill köpa husbil idag har inget annat val än att köpa diesel då det saknas valbara alternativ.
HRF ser flera risker med den markanta höjningen av fordonsskatten på husbilar. En av dem är att kunder i stället för att köpa nytt väljer att importera ett tre år gammalt fordon. Det innebär uteblivna momsintäkter för staten och att fler husbilar kommer ha en sämre avgasreningsklass än motsvarande nytt fordon.
– Redan idag påminner vi våra kunder om möjligheten att ställa av husbilen när de vet att de inte ska ut och åka. Det finns en smidig app att använda och på så sätt går det att få ner den effektiva skattekostnaden, säger Cecilia Östling.