Trots regeringens klimatmål om kraftigt minskade utsläpp går utvecklingen åt fel håll. Bygg- och fastighetssektorns energianvändning och utsläpp ökar, enligt färska siffror från Boverket.

– Det är så att det byggs mer bostäder och lokaler idag och med det ökar växthusgasutsläppen. Även om de nyare byggnaderna är energieffektivare så byggs det mer vilket ger mer utsläpp, förklarar Joel Runesson, projektledare på Energikontoret i Mälardalen, och fortsätter:

– Det behöver byggas ännu mer i framtiden och då gäller det att se till att produktionen sker på ett så klimatsmart sätt som möjligt.

Boverket har föreslagit att år 2020 ska livscykelperspektivet vara en utgångspunkt för all ny- och ombyggnad liksom vid förvaltning av befintlig bebyggelse. Det finns behov av att staten tar ledningen i arbetet med klimatpåverkan om takten på miljöarbetet inom byggsektorn ska öka.

– Ett livscykelperspektiv innebär att man beaktar miljöpåverkan från alla aspekter av en byggnad, råvaruutvinning, produktion av byggmaterial och tillverkning av själva huset. Sen är det användningsfasen, när byggnaden är klar, och här ingår renovering och underhåll. Därefter har vi när byggnaden är uttjänt och ska rivas, förklarar Joel Runesson och tillägger:

– I byggnader som använder mindre energi utgör produktionen av byggmaterialet en större del av växthusgaserna ur ett livscykelperspektiv. Om vi tittar på äldre byggnader som inte är lika energieffektiva, då står användningsfasen för den stora delen av växthusgasutsläppen.

Bygg- och fastighetssektorn står inför en rad utmaningar. Många nybyggda hus använder mer energi än planerat. Import av byggprodukter bidrar till utsläpp i andra länder och det råder brist på hållbarhetskompetens inom branschen. Samtidigt behöver vi någonstans att bo. Till 2025 behövs 600 000 nya bostäder för att tillgodose landets växande befolkning.

Hur arbetar ni för att försöka minska växthusgasutsläppen?

– Vi arbetar på många olika sätt för att minska utsläppen, bland annat arbetar vi mot befintliga bostäder. Vi riktar in oss på olika nätverk av exempelvis bostadsrättsföreningar där vi stöttar och utbildar dem i energifrågor kopplade till deras fastigheter. Man kan lära mycket av varandra, goda exempel sprids så mycket lättare i nätverk. Sen har vi konferensen Energitinget, det är en viktig satsning för att höja kunskapen hos målgruppen och att ge motivation att göra energieffektiviseringsåtgärder, säger Joel Runesson och fortsätter:

– Även om man värmer upp huset på ett klimatsmart sätt är det bra att hushålla med energi. Kan vi genomföra åtgärder som sparar förnybar energi kan den energin komma någon annan till nytta, som annars kanske hade använt fossil energi.

Varför måste växthusgaserna minska?

– För att vi ska ha så bra förutsättningar som möjligt för mänskligheten här på jorden. Vi får inte äventyra våra ekosystem som vi är väldigt beroende av.

Energikontoret i Mälardalen är ett kommunalägt icke-vinstdrivande bolag. De är en regional kompetensresurs för kommunerna och verkar för en effektivare energianvändning och ökad andel förnybar energi.

– Vi gör många saker här i länet, bland annat har vi en solturné. Då bjuder vi in folk som är intresserade av solceller och åker till någon som har installerat det. Det är bättre att lyssna på någon som har solceller och som varit med under resans gång, avslutar Joel Runesson.