Evelina Aho Fältskog jobbar med tunga frågor hos Rädda barnen, men älskar sitt arbete. "För mig är det så fantastiskt att få göra det här, eftersom jag verkligen märker att vi gör skillnad", säger hon.
Det började med ett feriejobb i Flens kommun och var det slutar vet vi inte. Men drivkraften hos den 30-åriga Sparreholmstjejen Evelina Aho Fältskog har tagit henne till ett färgglatt kontor med utsikt över Mälaren. Därifrån hjälper hon till att rädda barn i hela landet.
På Rädda barnens huvudkontor har varje rum namn som Malala, Villekulla och Stranden. I ett av de klassiska kontorslandskapen hänger en kompisgunga och ett inglasat konferensrum är fyllt med färgglada bollar upp till knähöjd.
– Det är meningen att barn ska trivas här, säger Aho Fältskog.
Under feriejobbet på ett LSS-läger vid Gilwellstugan utanför Sparreholm kom hon till insikt om att människor har olika möjlighet beroende på hur väl man blir lyssnad på, var man kommer från och hur mycket man förstår.
– Det gjorde mig nyfiken på socionomyrket. Jag ville veta mer om människors olika möjligheter, säger hon.
Där och då bestämde hon vilken riktning hon ville ta i sitt yrkesliv. Det ledde till studier i Umeå, arbete på socialtjänsten i Huddinge, jobb som personligt ombud i Södertälje och flera år inom ungdomsjouren Juventas.
– Där kom jag in mycket på frågor kring hedersvåld och förtryck. Många som kontaktade oss befann sig i en sådan situation.
All kontakt med stödverksamheten Kärleken är fri är frivillig och man är anonym så länge man vill. Man kan chatta en liten stund, en hel kväll eller få en långvarig kontakt.
I dag basar hon för stödverksamheten Kärleken är fri på Rädda barnens huvudkontor i Alvik, Stockholm. Chatten har funnits sedan 2015 och är den största nationella stödlinjen för barn som lever under hedersförtryck. Den syftar till att förebygga, och stötta barn och unga som drabbas av hedersvåld och förtryck.
Ibland stannar den anonyma kontakten vid just kontakt. Ibland ber de utsatta om hjälp att exempelvis nå vidare till en myndighet.
– Det är superviktigt att man får prata med en medmänniska. Många barn och unga vill bara prata. Det handlar om att bli lyssnad på och att få känna att man inte är ensam. Och att få känna hopp om att det kan bli bättre.
Kärlek och sexualitet är de vanligaste samtalsämnena. Många hör av sig och berättar att de är kär i någon som familjen aldrig skulle acceptera.
– Man måste få höra att det är okej att vara kär i vem man vill, oavsett personens kön eller bakgrund.
"Många barn känner till sina rättigheter, men känner ändå att de inte gäller dem. Studier visar att 100 000–250 000 barn i Sverige lever under hedersförtryck" , säger Evelina Aho Fältskog.
Under coronavåren mobiliserade Rädda barnens personal nationellt för att stärka upp chatten med 15 socionomer och psykologer på dagtid, då vanligtvis två jobbar. Öppettiderna tredubblades.
Nu mobiliserar de igen och utbildar ny personal för att kunna utöka sina öppettider.
– Barn och unga som lever under hedersförtryck är en sårbar grupp. När det blir svårt i världen så är det den gruppen som påverkas mest.
All samtalshistorik raderas för att bevara anonymiteten, men man för statistik över samtalen. Våld i hemmet brukar vara det femte eller sjätte vanligaste ämnet, men under våren uppskattades det till det tredje vanligaste.
– Det var så många som hörde av sig och berättade om hur den lilla lucka av frihet som skolan är försvann när man var tvungen att sitta hemma. Och det betyder ju att man är tvungen att tillbringa hela dygnet tillsammans med sina förövare.
Samtidigt vittnade många om att de hade svårt att kontakta Rädda barnen av just den anledningen.
– Skolan är en jätteviktig plats för barn och unga. Det blev så tydligt när man stängde ner gymnasiet.
Organisationen uppmanar därför vuxna på skolor ska fråga och vara öppna mot barn efter den här tiden och verkligen fråga hur de har haft det hemma.