"Allt" kan gÄ snett vid hÀstskotning. "Du kör fast och kör fel. Det kan hÀnda mycket," berÀttar Johan Eriksson, 55, frÄn Bettna.
â Det hĂ€r Ă€r det roligaste man kan göra. Jag har ju hĂ„llit pĂ„ med det hĂ€r i över 30 Ă„r sĂ„ det Ă€r klart att jag tycker det Ă€r roligt.
Johan Eriksson stÀnger av den puttrande tvÄtaktaren pÄ den specialbyggda griplastarvagnen och knÀpper upp hörselskydden. Ett lÀtt snöfall ligger över tallskogen alldeles utanför Sparreholm, dÀr ekipaget hÄller pÄ att köra ut timmer till vÀgen.
â Det Ă€r en konst att lĂ€ra hĂ€starna, det tar ett helt liv. Men det Ă€r jĂ€vligt inressant och stimulerande. Tbrrrr!
à nga stiger frÄn fuktig pÀls över de muskulösa ryggarna framför honom. HÀstarna tycks förnöjda, de nosar lite i snön, gnabbas en smula med varandra, men stÄr mest och tittar stoiskt under lugg.
â PĂ„ morgonen kör man ett lĂ€ttare lass, sen kan man lĂ€gga pĂ„ mer nĂ€r de vet att det gĂ„r, sĂ€ger Eriksson och ler förnöjt.
Katrineholmaren Kjell Andersson, 66, startade firman 1980.
â Det har varit en lĂ„ng fĂ€rd, jĂ€vligt mycket upp och ned. Men de sista Ă„ren har det lossnat, sĂ€ger han.
De 28 anstÀllda pÄ Storskogens hÀstentreprenad Àr fler Àn nÄgonsin och ÀndÄ hinner de inte med den manuella huggning, röjning och plantering som de utför vid sidan av timmerkörningen med hÀst.
"Jag har brunnit för den hÀr smÄskaliga tekniken som det hÀr representerar," berÀttar Kjell Andersson som leder HÀstens Storskogsentreprenad.
â Vi skulle kunna ha tvĂ„ ekipage till, förutom de tvĂ„ vi har.
Nyckeln Àr smidigheten som den handhÄllna motorsÄgen och det hÀstdragna ekipaget erbjuder: Enkelt att ta sig till platsen, liten pÄverkan pÄ marken, tyst. Men Àven kapacitet att ta övergrova trÀd, vilket inte heller skördarna klarar.
â SĂ„ vi kan ta objekt som de stora maskinerna inte Ă€r intresserade av. DĂ€r Ă€r vi konkurrenskraftiga, och sĂ„ kör vi mycket tomter, smĂ„ skogsfastigheter. FrĂ„n ett trĂ€d till 700 kubik, sĂ€ger Johan Eriksson.
Ni fÄr inga bidrag, kulturstöd?
â Nej, nej, nej.
"Det Àr förstÄs en kulturgÀrning ocksÄ, det vi gör, men i första hand kommersiellt", sÀger hÀstkarlen Johan Eriksson.
Kjell Andersson ska snart lÀmna företagsledningen till en 26-Äring, men i övrigt oroar sig han och Eriksson för ÄtervÀxten.
â Det blir mer jobb men frĂ„gan Ă€r om man kan fĂ„ fram folk. Det Ă€r ju hĂ„rt slit, hĂ€star mĂ„ste skötas Ă€ven lördag och söndag.
â Jag vill inte hĂ„lla pĂ„ med nĂ„gra gĂ€starbetare frĂ„n andra lĂ€nder.
Varför rÀcker det inte med folk?
â Lönerna Ă€r ett stort problem. Vi tjĂ€nar 25-27 000, som maskinoperarör har du klart mer.
Aramis och Lukas stretar frimodigt pÄ, omedvetna om husböndernas huvudbry. Ardennervalackerna har fri tillgÄng till hö, det kan bli 30-40 kilo om dagen var.
â Kjell slĂ„r vall och jag gödslar ut. Det blir ett kretslopp.
"Det handlar om planering. Strategi. Att fÄ med sig virke frÄn alla hörn och kanter, köra i rÀtt riktning och att lasset gÄr lindrigt."