Under pandemin fick de stĂ€lla in tvĂ„ Ă„r pĂ„ raken men trots det Ă€ger festivalen rum för tjugonde gĂ„ngen vid Ăstastrand pĂ„ Selaön, eller SĂ„gen som badplatsen kallas för i folkmun. Vikingafestivalen pĂ„gĂ„r fredag till söndag.
â Man kan förvĂ€nta sig en marknad med mycket fint hantverk. Vi sĂ„llar ganska noga och sĂ€ljer inga massproducerade saker. Det kommer bland annat finnas keramiker och smeder och det fĂ€rgas med garn och sys i lĂ€der. Det kommer Ă€ven tvĂ„ stycken replikor av vikingaskepp, ViksbĂ„tar, sĂ€ger festivalens ordförande Tina Lommerse Wallin.
Krister Wretström var tidigare ordförande för Stallarholmens vikingar men Àr numera hövding.
â Jag Ă€lskar den hĂ€r helgen och tycker det Ă€r fantastiskt trevligt! Vi har Ă€ven andra aktiviteter i föreningen â en gĂ„ng i veckan har vi hantverkskvĂ€llar med fokus pĂ„ slöjd och hantverk, sĂ€ger han.
Olika tidstypiska framtrÀdanden kommer att visas under helgen, bland annat av kulturföreningen Telge Glima som visar vikingatida lekar dÄ de brottas, rider pÄ varandras ryggar och kastar sÀckar. Man kan Àven testa pilbÄge, gycklarskola och ponnyridning. I sjÀlva barnbyn finns aktiviteter som myntbankning, utgrÀvningar, pÀrlor och sagor.
â Vi har tidigare haft ett stadigt antal besökare pĂ„ 4000 till 5000 tusen. Det kĂ€nns hanterbart, sĂ€ger Tina Lommerse Wallin.
Under lördagskvÀllen kommer det att anordnas en fest som man behöver boka biljetter till. DÄ Àter man tillsammans och musiker spelar. Det Àr öppet bÄde för allmÀnheten och vikingarna pÄ festivalen. Tidstypiska klÀder Àr inte ett krav.
à lÀnningen Dan Westin ser mest framemot umgÀnget pÄ kvÀllarna, nÀr bara vikingarna umgÄs:
â Det Ă€r jĂ€ttetrevligt. I Ă„r har vi inga lĂ€gereldar men vi sitter runt gasolköken och pratar, sĂ€ger han.
TrÀbÄten Viking Plym byggdes inför OS i Stockholm 1912, idag Àgs och sköts den om av TÀby kommun sedan 1981. Tidigare Àgdes den av familjen Plym. Göran Karlsson har Äkt med bÄten frÄn TÀby.
â Jag startade klockan 9 igĂ„r morse och var framme vid 18. DĂ„ körde vi med motor hela vĂ€gen, vilket Ă€r ganska trĂ„kigt för det lĂ„ter vĂ€ldigt mycket och man kan inte prata, sĂ€ger han.
â Men det Ă€r lĂ€ttsammare Ă€n att ro, flikar Krister Wretström in med ett leende.