Tungt, lerigt, skitigt – men häftigt. Så beskriver grönsaksodlaren Anders Norlén perioden då sex ton vitkål ska skördas och levereras.
– Det är ruskigt roligt att så ett litet jäkla frö, ser det växa och få fram bra produkter. Det är kul, hur mycket jobb det än är. September och oktober är de värsta månaderna, säger han och hinner knappt lägga ifrån sig telefonen innan det ringer igen.
– Det var en lastbilschaffis. Han ska hämta vitkål.
Grönsaksodlaren som håller till längst ut på Selaön har egentligen inte tid att slå sig ner i vardagsrummet med tidningens utsända, men gör det ändå. Under tiden han fixar kaffe förevigas köksbordets gröna blickfång. På Kilfröslunda gård är det nämligen alternativa buketter som gäller.
– Kronärtskockan är otroligt vacker.
Det är Anders Norléns andra år som grönsaksodlare. Numera har gården sex anställda och satsningen är inte av det blygsamma slaget.
– Det var vinna eller försvinna. Vi har byggt växthus och kyllager, investerat sex miljoner. Det är helt sjuka pengar. Det kommer att ta ett tag innan det snurrar.
Listan på närodlade grönsaker som når storkök och restauranger, samt i viss mån butiker, kan göras lång. Förutom kål i alla tänkbara varianter innehåller den gulbeta, mangold, sallad, örter, gurka, kronärtskocka, chili och vitlök. För att nämna några. I år utvidgades verksamheten med en gårdsbutik och sjävplocket lockar kunder från när och fjärran. Och så pysslar han med honung också. Anders Norlén är van att ha många järn i elden.
– Du märker ju att jag har svårt att sitta still. Jag har aldrig fått någon diagnos men har säkert adhd och upplever det positivt.
Mejlsignaturen lyder "lantmästare och livsnjutare" och han pratar öppet och ärligt om det mesta. Som att våga satsa stort när olyckskorpar kraxar.
– Folk sa "man kan inte leva på en sådan liten gård, det går inte att odla vitkål på dina jordar". Då måste man ju motbevisa. Det driver mig mer än att tjäna pengar. Allt går, om man bara vill.
Du är orädd?
– Ja, morsan är likadan, pappa också. Morsan var chef på Akademiska i Uppsala och fick priset "Årets kvinnliga ledare". Man ska köra och göra sin egen grej.
Andreas Norlén växte upp i Uppsala och familjen hade sommarstuga ett stenkast från hans nuvarande hem. Skolåren kantades av mobbning vilket föranledde upprepade besök hos kuratorn. Samma person agerade syokonsulent och bekräftade att den lantbruksintresserade niondeklassaren var inne på rätt spår.
– Perfekt, du ska bli bonde, sa hon. Sedan var det klart.
Efter naturbruksgymnasium drog han till Australien och jobbade. Väl hemkommen gick flyttlasset till Kilfröslunda gård och dess 60 hektar åker och lika mycket skog. Trots spannmåls- och gräsallergi följde ett drygt decennium som gräsmatteodlare.
– Jag ägde inte marken, det var mycket jobb för lite pengar.
På vardagsrumshyllan står ett kvitto på hur grönsakssatsningen fallit ut. Diplomet för "Årets lantbruksföretag i Södermanland 2019" delas ut av Lantbrukarnas riksförbund och innehåller motiveringen: "Genom sitt driv och förmågan att fokusera på möjligheter i stället för problem är han en sann förebild". Bredvid står utmärkelsen Årets Stallarholmsbo. Anders Norlén lyckas se stolt och förlägen ut på samma gång.
– Jag vågade göra något som ingen annan vågar. Det är utmaningar varje dag, men jag ser det just så, inte som problem.
Nyligen lade han upp en matbild på sociala medier. På tallriken låg ägg, löjrom, potatis, dill och gräslök från gården. Texten löd: "Duger åt en fattig bonddräng".
Är du fattig?
– Nä, haha, men vad är rikedom? Jag kan plocka godsaker när som helst och har det bästa som finns utanför dörren. Och alla som kommer hit är positiva. Det är roligt med gårdsbutiken och tjejen tycker att det är ännu roligare.
Den stora kärleken kom in i hans liv förra året och när Liliya Gubaydullina kliver innanför dörren pratar hon med samma hängivenhet om livet och arbetet på gården. Och det är hon som fixat buketten i köket.
– Bröllopet blir i växthuset. Men jag säger inte när, ler hon.
Andra framtidsplaner då? När det ska tas fler bilder blir det självklart i ett vitkålshav men Anders Norlén är noga med att svänga förbi jordgubbsodlingen. Än finns det bär, en solig septembermorgon till trots.
– Vi ska satsa mer på jordgubbar. Smaka, de är så goda!