Namnet skvallrar inte om Richard Nymans bakgrund, inte heller den felfria svenskan. Men nÀr han och hans familj dyker upp i exempelvis hotellreceptioner hÀnder nÄgot, berÀttar han:
â Jag spelar alltid in samtalen nĂ€r jag gör bokningar. VĂ€l pĂ„ plats sĂ„ sĂ€ger de att det mĂ„ste ha blivit nĂ„got fel, att hotellet Ă€r fullbokat. Jag vet mĂ„nga familjer som har fĂ„tt vĂ€nda i entrĂ©n.
Richard Nyman, ordförande för StrÀngnÀs romska ideella förening, talar om den systematiska diskriminering som mÄnga romer vittnar om som en del av vardagen.
â StrĂ€ngnĂ€s Ă€r ett litet samhĂ€lle och folk kĂ€nner till oss. HĂ€r Ă€r det ingen som följer efter eller skriker Ă„t oss. Men Ă„ker vi i vĂ€g sĂ„ Ă€r det alltid nĂ„got. Det kĂ€nns sĂ€rskilt illa nĂ€r det sker inför barnen, sĂ€ger han.
BÄde han och hustrun Jasmine Nyman Àr födda i Sverige, som deras respektive förÀldrar flyttade till frÄn Finland i hopp om ett bÀttre liv. Ingen av dem talar romernas eget sprÄk, romani chib, mer Àn enstaka meningar.
â Min mamma pratade romani, men det var förbjudet i Finland. MĂ„nga romer har tappat sitt sprĂ„k. PĂ„ samma sĂ€tt har det blivit för oss hĂ€r i Sverige. VĂ„ra barn Ă€r bĂ€ttre pĂ„ svenska Ă€n finska, som vi rĂ€knar som vĂ„rt modersmĂ„l, sĂ€ger Richard Nyman.
Parets tvĂ„ Ă€ldsta barn, Sebastian som Ă€r 22 Ă„r gammal och 18-Ă„riga Melina, fick modersmĂ„lsundervisning i finska i grundskolan. "PĂ„ bebisnivĂ„", enligt Richard Nyman. Yngsta dottern Vanessa fĂ„r ingen sĂ„dan undervisning â trots att minoritetslagen ger henne rĂ€tt till det.
â De sĂ€ger att det inte finns nĂ„gon lĂ€rare. Hemma pratar vi bara finska. Vi mĂ„ste, annars kommer finskan snart vara helt borta för barnen, sĂ€ger han.
Vanessa Àr född 2011, Äret innan regeringens strategi för romsk inkludering antogs. MÄlet Àr att den rom som fyller 20 Är 2032 ska ha likvÀrdiga möjligheter i livet som andra.
â Förhoppningsvis kommer hon ha det men jag vet inte, sĂ€ger Jasmine Nyman, som sjĂ€lv fĂ„tt utstĂ„ bĂ„de förakt och förtryck.
Visst har det blivit bÀttre, tycker makarna. De nÀmner aktivister som Katarina Taikon som stred för folkgruppens rÀtt pÄ 1960-talet, strategin för romsk inkludering, lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk frÄn 2009.
â Fördomarna mot oss finns fortfarande kvar. Men fler romer utbildar sig, jobbar och finns representerade pĂ„ olika sĂ€tt i samhĂ€llet, sĂ€ger Richard Nyman â som ser det som nĂ„got positivt att Vanessa inte riktigt vet vad hon ska svara pĂ„ reporterns frĂ„gor om hur det Ă€r att vara rom.
â Barn ser inte skillnaden. Jag tror ocksĂ„ att det har bidragit att det finns mĂ„nga olika nationaliteter pĂ„ skolorna nu. Romer sticker inte ut lika mycket lĂ€ngre.
Han sjÀlv arbetar med romska frÄgor inom Eskilstuna kommun. Jasmine Nyman jobbar i kafeterian pÄ Paulinska skolan, anstÀlld av StrÀngnÀs kommun. DÀr har hon blivit "Jasmine", inte "en rom".
â Jag har sĂ„na hĂ€r klĂ€der pĂ„ mig, sĂ€ger hon och visar sin silkiga blus med spetsdetaljer och kjolen i svart sammet.
â Barnen frĂ„gar om klĂ€derna ibland. De undrar hur mycket kjolen vĂ€ger, var man köper den och sĂ„. De frĂ„gar inte otrevligt utan nyfiket.
StrÀngnÀs kommuns omtag i arbetet med minoritetsarbetet vÀlkomnas av familjen och föreningen, som har omkring 50 medlemmar.
â Bara en sĂ„n sak som att de ska hissa vĂ„r flagga den 8 april kĂ€nns jĂ€ttebra. Romer har inget land, men vi har sedan 1971 en egen flagga. Det Ă€r en viktig symbol, sĂ€ger Richard Nyman.