Klart störst är centralköket på Campus, med 2 500–3 000 dagliga portioner till förskolor, skolor, fritids, äldre- och hemmaboenden.
Den dag tidningen kommer på besök står viltfärslimpa med gräddsås, potatis, lingon och grönsaker på skolmatsedeln. Äldreomsorgen får också detta, plus hemlagad drottningkräm till efterrätt. Till middag vankas prinskorv, torghandlarmos, grönsaker och råkost.
Vegetariska alternativ finns alltid – och blir allt viktigare, enligt kommunens måltidschef Karin Lundell:
– Klimatsäkrade måltider är en helt nödvändig förändring, som vi alla måste göra tillsammans. Konkret handlar det mycket om att ställa om till fler vegetariska rätter per vecka. Att servera svenskt kött – vilket vi i Strängnäs gör till 90 procent – och ekologiska råvaror kostar pengar.
De färre kötträtterna stöter ibland på patrull.
– När vi serverar vegetariskt till barn där familjerna inte kommit lika långt hemma så blir det en krock. Det är jobbigt för både barn och vuxna, men som kommun har vi en viktig roll som förebild, säger Karin Lundell.
Recept och menyer är näringsberäknade utifrån ålder och behov. I skolan sätts menyn efter elevernas näringsbehov under en tvåveckorsperiod, medan varje enskild måltid inom äldreomsorgen ska hålla ett godkänt snitt.
Det ger särskilda utmaningar, konstaterar Karin Lundell.
– Många äldre har väldigt stora behov av exempelvis protein och fett, men orkar inte äta så mycket. Därför jobbar vi för att hålla portionerna nere, men fylla dem med så mycket energi och näring som möjligt.
Kommunen ligger nära en 50-procentig andel ekologiska råvaror, men sedan i år är det inget enskilt mål.
– Nu är målet att vi ska bidra till en hållbar cirkulär måltid. Där ingår en ökning av det ekologiska, men också fler mindre och lokala producenter. Allt hänger ihop. För att minska klimatpåverkan ska vi också minska svinnet.
Där är viktiga faktorer korrekta portionsbeställningar och återbruk. Överblivna grönsaker blir bröd och soppa, överbliven mat blir en extrarätt en annan dag och frukt efterlyses från allmänheten.
Svinntänket har också bidragit till ett bättre ekonomiskt resultat.
– Just nu går vi mot en nollprognos, för första gången på många år.
Måltidsservicen omsätter årligen runt 70 miljoner kronor, varav råvaror utgör 20–22 miljoner.
Inom skolan får varje portion kosta 34,55 kronor, respektive 57,65 för lunch och 53,80 för kvällsmat inom äldreomsorgen. Matlåda hem till dörren kostar 58 kronor, varav 48,55 är för maten.
Kommunens mål är att tre av fyra kunder ska vara nöjda eller mycket nöjda med maten och måltidsservicen.
För att samla in synpunkter från unga och äldre gör måltidsservice regelbundna enkäter bland elever, personal och boenden. Den senaste visar att målet nåtts, i alla fall på skolor och förskolor. Där är drygt tre av fyra, 77 procent, nöjda eller mycket nöjda med maten. Bara 3,8 procent är missnöjda, resten tycker varken eller.
Måltidsmiljön får sämre betyg. Där är drygt tre av fem, 61,6 procent, nöjda eller mycket nöjda. 11,5 procent är missnöjda.
Bäst betyg får servicen i samband med skolmaten, där drygt nio av tio är nöjda eller mycket nöjda.
Bland de särskilda boendena har för få hunnit svara på kommunens enkät för att det ska gå att dra några slutsatser, men under fjolåret nåddes målet med minst tre av fyra nöjda kunder när det gällde maten.
I Socialstyrelsens årliga enkät, där kunderna inom särskilt boende själva får betygsätta mat och trivsel, fick just maten sämre betyg i fjol – men i år ökar det. Nu tycker 70 procent att maten smakar mycket eller ganska bra, till skillnad från fjolårets 64 procent.
18 procent tycker att maten smakar varken bra eller dåligt och 12 procent att den smakar ganska eller mycket dåligt.
Även på äldreboendena får själva måltidsmiljön sämre betyg än maten. På Socialstyrelsens fråga "Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen?", svarade 62 procent att det alltid eller oftast är det.
Män är mer missnöjda med såväl mat som ätmiljö, enligt enkäten.
132 personer, hälften av antalet personer på kommunens särskilda boenden, har svarat på Socialstyrelsens enkät.
