Nästan varannan kommuninvånare oroar sig ofta för brottsligheten. Knappt var tredje är mycket eller ganska otrygg i sitt bostadsområde och två av fem oroar sig för att närstående ska drabbas av brott.
Siffrorna är dels i nivå med, dels över, Sörmlandssnittet. Det visar Brås nationella trygghetsundersökning för 2017–2018.
Känslan av otrygghet, alltså inte den faktiska säkerheten, har flera förklaringar. Det säger kommunpolis Thomas Bergqvist, vanligen i Eskilstuna men nu också i Strängnäs under ordinarie Peter Sigurds föräldraledighet.
– Otrygghet bygger på olika parametrar. Vilken uppväxt man haft, vilka slutsatser och erfarenheter man fått till sig. Social status. Kvinna eller man, ung eller gammal – sånt spelar roll. Om du har en ställning och en titel, eller är helt obefordrad och upplever utanförskap. Platsen, vilken säkerhet du befinner dig i. Också; hur beredd är du att ändra uppfattning? Om din otrygghet bygger på rädsla för brott – hur ser det egentligen ut? Brottsligheten i Strängnäs går ju faktiskt ner, säger Thomas Bergqvist.
Markant, visar polisens statistik.
– Ser vi på hela 2017, hela 2018 och de tre första kvartalen av 2019 så ser vi tydligt att antalet anmälda våldsbrott har gått ner i Strängnäs kommun. Det är värdefull fakta att förhålla sig till.
I förrfjol anmäldes totalt 559 våldsbrott, i fjol 542 och under tre kvartal av 2019, ihopräknat med det sista kvartalet 2018, var siffran nere i 459.
När det gäller våldsbrott i offentlig miljö, den kategori invånare är extra oroliga för, har antalet anmälningar gått från 140, via 122 ner till 99.
– 99 våldsbrott i offentlig miljö i hela Strängnäs kommun på ett år är lågt. Mycket lågt, säger Thomas Bergqvist. Faktum är att vi ifrågasatte om det stämmer, men det gör det. Nedgången är jämn och tydlig.
Vad beror den på?
– Främst medvetenhet från polisen. Vi försöker vara en levande motkraft i den offentliga miljön. Vi vet att vår närvaro skapar en högre kontroll – är man förbannad på nån vill man inte göra något om man kan åka fast.
– Vi samverkar också med krögare, ordningsvakter och försöker med andra aktörer minska friktionen. Det kan vara ett bussbolag. Ska sista bussen verkligen gå exakt när krogen stänger, så folk inte hinner med utan blir kvar på stan?
Thomas Bergqvist tycker att det är svårt att dra detaljerade slutsatser av Brås undersökning, när det gäller Strängnäs kommun och dess invånare.
– Det framgår inte specifikt vad man är orolig för. Det är stora skillnader beroende på var du bor, det syns tydligt i våra medborgarundersökningar. I vissa villaområden är du mer orolig för stöld, medan du som bor mer centrumnära och använder centrum mer är mest orolig för att utsättas för brott mot din person. Sedan är äldre människor generellt mer oroliga och uttrycker också sin oro mer, trots att de utsätts allra minst för brott.
Vilka lever farligast?
– Killar i åldrarna 18–25 år. De upplever minst otrygghet, men är mest utsatta för våldsbrott.
Invånarnas ständigt ökande flöde från media, internet och sociala medier – filtrerat och ofiltrerat, fakta och "fake news" om vartannat – påverkar också otryggheten, konstaterar Thomas Bergqvist.
– Ibland känns det som att människor är lite för lättlurade, i stället för att vara kritiskt granskande när de ser eller hör nåt. Är det sant? Berör det mig? Måste jag verkligen förändra mitt livsmönster utifrån det här?
HÄR kommenterar kommunens trygghetssamordnare Marita Andersson gapet mellan upplevd trygghet och säkerheten.
