För 24 år sedan födde Ann Karlsson sitt yngsta barn.
I samband med födseln blev hon också sjuk.
– Det var mina kompisar som anmärkte på att jag aldrig ville följa med på något längre, att jag sov jämt och inte hade någon energi. Och visst, jag hade småbarn, men de märkte ändå en förändring.
Det enda Ann Karlsson själv tänkte på var att hon ofta kände sig frusen. Varningsklockan ringde dock när hon började gå upp i vikt.
– Jag har varit en sådan som alltid vägt runt 40 kilo hela mitt liv, sen plötsligt väger jag över 80. Då började mina vänner tjata och säga att jag måste gå till läkaren.
Även minnet påverkades, och Ann kände att hon hela tiden höll på att glömma bort saker. Till slut följde hon vännernas råd och gick till läkaren där hon fick diagnosen hypotyreos.
Hypotyreos innebär en brist på sköldkörtelhormoner. Sköldkörteln är den delen av kroppen som styr bland annat ämnesomsättningen. Bildas för få hormoner i den kan man bli trött, frusen, deprimerad och gå upp i vikt. Dessutom tillkommer ofta vissa följdsjukdomar som IBS, som påverkar magen och tarmen.
Det finns inget botemedel mot hypotyreos, men det finns läkemedel som kan göra tillvaron bättre.
Drygt en halv miljon svenskar är diagnostiserade med sköldkörtelsjukdomar, enligt Sköldkörtelförbundet. Mer än 80 procent av dessa är kvinnor.
– Man tror också att mörkertalet av de som lider av sköldkörtelsjukdomar är stort, i och med att symtomen kan vara så diffusa, säger Ann Karlsson och fortsätter:
– Jag tror jag hade tur att den läkaren jag först gick till gjorde de testerna som behövdes och att han var så pass uppmärksam. Han slog huvudet på spiken.
En variant av hypotyreos kallas Hashimotos sjukdom. Hashimotos är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att det är kroppen själv som ger sig på sköldkörteln, förklarar Ann Karlsson, och säger att det kan vara så att hon har just den varianten.
– Men det vet jag inte, jag har ju bara fått gå till primärvården och inte en specialist. Där kollar de främst ens nivåer av hormonerna tyroxin (T4), trijodtyronin (T3) och tyreoideastimulerande (TSH) som produceras av sköldkörteln. När de tycker att de nivåerna är bra, då anser de att man mår bra. Sen spelar det ingen roll att man fortsätter tappa håret och gå upp i vikt.
Ann Karlsson upplever att hon via den vårdcentral hon gått till i Strängnäs inte har fått den hjälp hon behöver. Hon säger att hon också fått höra av andra som lider av hypotyreos stött på liknande problem inom primärvården.
– Jag pratade med en läkare där och sa att jag ville få en remiss till endokrinologen för att få rätt behandling. Då småfnös han lite grann och sa: "Sådana här småsaker behandlar vi på vårdcentralen. Det är inte så allvarligt."
Hon fick också höra att hon tog för höga doser av sin medicin, och att det kunde orsaka benskörhet.
– Det har man fått höra i alla år, men det är nu vetenskapligt bevisat att det inte finns något samband mellan högre medicindos och benskörhet. Det är tråkigt att kunskapen inom primärvården inte hängt med.
Ann Karlsson önskar att det fanns större förståelse för sköldkörtelsjukdomar – både inom primärvården och bland allmänheten.
– Det är frustrerande att man ofta stöter på det här motståndet. Fastän allting ser bra ut på proverna och man får höra att man ska må bra så gör man inte det. Jag har varit sjuk i 24 år och mår fortfarande inte bra.