När byskolor är hotade är det vanligen på grund av tre skäl, kommunen vill minska kostnaderna, underlätta lärarrekrytering eller för att elevunderlaget minskar.
Konflikten blir ett faktum eftersom byborna ofta har en tro på den lilla skolans kvalitet och ser den som en livsnerv för byn.
Bybornas oro för att byn ska tömmas på invånare utan sin skola är en teori som har undersökts av Jan Amcoff, docent i kulturgeografi vid Uppsala universitet.
– Studien som gjordes handlade om att bara undersöka flyttmönster vid nedläggning av landsbygdsskolor. Tittar man i litteraturen finns fler effekter som till exempel att skolan kan vara affärspartner till lokala näringsidkare, att den kan vara en social samlingsplats i bygden och ha en symbolisk betydelse som kan påverka ortens självkänsla, säger han.
Amcoff undersökte flyttmönster under samma år som olika byskolors nedläggning och två år framåt. Resultatet förvånade honom.
– Kort sagt så går det inte att på sammantagen basis för hela landet visa någon effekt alls. Det utesluter inte att det i enstaka fall kan bli effekter.
En orsak tror han har att göra med glesbygdens geografiska utbredning.
– Förklaringen misstänker jag skulle kunna vara att de flesta barn på landsbygden redan åker skolskjuts. Efter nedläggning blir effekterna att barnen får åka lite längre. Det är inte tillräckligt för att ändra på var familjen bor.
I rapporten Skolan mitt i byn, från år 2009, konstateras att byskolan ofta har problem att rekrytera behöriga lärare. Ibland får lärare ihop sin arbetstid via deltidstjänster på flera skolor. Att undervisningen skulle vara av lägre kvalitet på små glesbygdsskolor är inte ett argument som nedläggningsivrare kan använda. Skolverkets rapport Utbildningsvillkor på landsbygden, från år 2000, visar att glesbygdselevernas genomsnittliga meritvärde är nästan exakt lika som riksgenomsnittet.
Skolverket har i skolrapporter publicerade under åren 2006–2008 även dragit slutsatsen att skolans storlek saknar betydelse för undervisningsresultatet.
Inte heller miljö eller mobbning är sämre i små skolor. Däremot uppskattar äldre elever ibland större skolor av sociala skäl.
Rapporten Utbildningsvillkor på landsbygden, visar att glesbygdsskolorna har fördelar så väl som nackdelar. Skolor på små orter fungerar som mötesplats, de upplevs som trygga och är väl förankrade i bygden.
Men generellt har byskolan fler lärare per elev, större lokaler och ofta dyrare skolmåltider. Politikerna vill lägga ner för att koncentrera verksamheten och minska kostnader vilket skett i till exempel Dals-Ed, Skellefteå och Vännäs.