Butikschefen Ruey-Hwa Lin konstaterar att Matarket ibland får in falska sedlar från barn. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
Jeanette Björk vid Strängnäspolisen konstaterar att det under förra helgens marknad omhändertogs nära ett tiotal falska 500-kronorssedlar.
– Dem vi omhändertar förverkar vi direkt om vi inte inleder någon förundersökning, vilket vi inte gjort nu. Det gäller ju att kunna bevisa att de som använder sedlarna vet att de är falska.
Enligt de senaste anmälningarna har de falska pengarna i flera fall hanterats av ovanligt unga personer.
– Väldigt unga – i 13-årsåldern, förtydligar Jeanette Björk.
På Matarket i centrala Strängnäs ser butikschefen Ruey-Hwa Lin samma oroväckande trend:
– Det är inget stort problem generellt, men vi får in en och annan falsk 200- och 500-kronorssedel. Det som är skrämmande nu är att det väldigt ofta är barn, alltså under 15 år, som har de här stora – och falska – sedlarna.
Ruey-Hwa Lin säger att han tror att barnen inte är medvetna om vad de gör.
– Jag tror att de luras att agera kurirer åt äldre kriminella. Kanske säger de att de bjuder på godis för 50 eller 100 kronor, vad vet jag, om de går in och betalar med den här sedeln och kommer tillbaka med växeln.
Nu uppmanar han dels handlare att vara extra uppmärksamma, dels föräldrar att prata med sina barn.
– Förklara att det inte är okej att ta emot sedlar på det där sättet, att de kan bli utnyttjade och att det är straffbart.
Enligt Ruey-Hwa Lin polisanmäler butiken alla upptäckter av falska sedlar, men – i enlighet med råden från såväl polis som Svensk handel– tar dem inte från kunderna.
– Vi säger bara åt dem att de har en falsk sedel och hänvisar dem till deras bank.
Riksbankens statistik visar en markant ökning av antalet falska sedlar i omlopp under fjolåret. I år har siffran minskat.
Trots att de senaste svenska sedlarna kallats för "världens säkraste sedelserie" av Michael Johansson, förste forensiker på Nationellt forensiskt centrum, så var ökningen av förfalskningar lavinartad under 2020.
Förklaringen, menar sedelexperten, är att folk är ovana att hantera kontanter och därför inte vet hur de ska se ut.
– Nu kan man prångla ut 500-kronorssedlar med enklast tänkbara teknik, med en standardskrivare hemma, säger Michael Johansson till TT.
Under 2021 har dock antalet falska 500-lappar i omlopp minskat kraftigt.
– Om man jämför januari–juli 2020 med samma period 2021 är vi nere på cirka 55 procent. Förra året hade vi knappt 1 800 ärenden, i år drygt 950, säger Michael Johansson.
På Riksbankens hemsida finns text och bild som visar hur man ser skillnad på äkta och falska sedlar.