Det puttrar från kaffebryggaren i det nyrenoverade radhuset på Örtagårdsvägen i Ulvhäll. Men om familjen Lilja planerar att sälja finns en risk att de inte får igen pengarna de lagt ner.
I oktober fick familjen ett brev från länsstyrelsen, som informerade om att det skulle kunna förekomma något slags förorening på deras tomt. Mellan 1932 och 1968 bedrevs Ulfhälls handelsträdgård på platsen, något som får länsstyrelsen att befara att bekämpningsmedel har förorenat marken.
Månaden därpå kom nästa brev. Av det fick familjen veta att den tidigare handelsträdgården fått riskklass 2, den näst högst riskklassen på en fyrgradig skala. Det betyder att deras fastighet ligger på en plats som kan vara förenad med "stor risk för människors hälsa och miljö".
— Vi odlar lite jordgubbar och morötter tillsammans med barnen. Är det farligt? Kan barnen leka i skogen eller kommer det upp något från marken? undrar Linda Lilja.
Hon har vänt sig till både länsstyrelsen och kommunen med sina frågor, men bara fått som svar att avvakta.
– Det är viktigt att veta att det inte behöver betyda att det är farligt, säger Göran Olsson som är chef för natur- och miljöenheten på länsstyrelsen.
Myndigheten har kartlagt nedlagda handelsträdgårdar och plantskolor i länet. I Strängnäs kommun har 37 verksamheter av den typen identifierats och åtta av dem har inventerats. Ingen har hittills fått riskklass 1. Förutom Ulfhälls handelsträdgård har före detta Mälsåkers handelsträdgård och Stora Draxängs handelsträdgård fått riskklass 2. Det har inte gjorts några markundersökningar, utan kartläggningen baseras på uppgifter om när verksamheten bedrevs och i vilken omfattning.
Kartläggningen är en del i länsstyrelsens arbete med att nå det nationella miljömålet om en giftfri miljö. Efterkrigstidens kemikalieanvändning har satt sina spår, något som dagens och framtidens generationer får betala för. Magnus Carlsson vid länsstyrelsen berättar att det var vanligt med användning av bekämpningsmedel på handelsträdgårdar från mitten av 1900-talet fram till mitten av 1970-talet. Bland annat användes insektsmedlet DDT, ett långlivat gift som kan finnas kvar i marken 50 år efter användandet.
– Det fanns även en uppsjö av andra bekämpningsmedel, men det är svårt att säga rent generellt hur mycket de har ställt till med, säger Magnus Carlsson.