Lotta Lehmann Àr arkitekt SAR/MSA. Hon anser tillsammans med kollegan Torun Hammar att det inte bör byggas innanför den gamla kyrkomuren.
Tidningen har tidigare skrivit om de arkitekter som opponerat sig mot förslaget i ByggnadsvÄrdsföreningens tidning.
â Det vi motsĂ€tter oss Ă€r att man vill bygga innanför den gamla kyrkomuren. Vi anser att domkyrkan ska ligga fritt och ensamt fĂ„ trona pĂ„ höjden, sĂ€ger Lotta Lehmann, som tillsammans med kollegan Torun Hammar skrev den ursprungliga debattartikeln om förslaget.
Lotta Lehmann menar att man verkar bygga ett litet smÄstadstorg intill kyrkan, nÄgot hon menar hör hemma i de gamla stadsdelarna, inte uppe pÄ domkyrkoberget som ska ha utblickar mot omgivningen.
â Vi vet att man frĂ„n kyrkans hĂ„ll argumenterar för att domkyrkoberget alltid har förĂ€ndrats och ska fortsĂ€tta göra det, men om man tittar tillbaka i historien sĂ„ har det inte byggts nĂ„got sĂ€rskilt hĂ€r pĂ„ flera hundra Ă„r, och framförallt inte innanför den gamla muren â och det Ă€r det som Ă€r skillnaden.
Det nya samlingshuset sett frÄn södra lÄngsidan pÄ domkyrkan. ByggnadsvÄrdsföreningen har pÄ grund av förslaget som nu gÄr ut pÄ samrÄd valt att sÀtta bygget pÄ "gula listan", dÄ de anser att de nya byggnaderna hotar platsens kulturmiljö.
I det första förslaget fanns det idéer pÄ att införa kontorslokaler inne i sjÀlva domkyrkan, en underjordisk gÄng under kyrkan och större dimensioner pÄ de tilltÀnkta byggnaderna.
Som en kommentar till den tidigare kritik mot dessa förslag uttalade sig domprost Christofer Lundgren i en debattartikel i Byggnadskultur:
"VÀgledande principer för detta Àr att de tillÀgg som görs ska innebÀra sÄ litet avtryck som möjligt i domkyrkan och vara i harmoni med bebyggelseutvecklingen pÄ platsen."
I StrÀngnÀs kommuns miljökonsekvensbeskrivning framgÄr dock att kommunen anser att den föreslagna detaljplanen pÄ det hela taget bedöms innebÀra negativa konsekvenser för kulturmiljön.
"Vi behöver bland annat ett kök, och det kan vi inte bygga i varken domkyrkan eller i nÄgot av de andra husen dÄ de helt enkelt Àr för gamla. För att sÀkerstÀlla att miljön fortsÀtter vara ett levande kulturarv behöver en del anpassningar göras, precis som gjorts tidigare nÀr behoven förÀndras", sÀger Marie Rydén Davoust.
Marie Rydén Davoust, diakon och bitrÀdande projektledare för domkyrkoberget, sÀger att förslaget kommer att pÄverka kulturmiljön lokalt, men menar att det Àr en bedömningsfrÄga huruvida det Àr en stor eller liten pÄverkan.
â PlanhandlĂ€ggarnas bedömning Ă€r att det hĂ€r Ă€r en sĂ„ pass liten förĂ€ndring att det inte pĂ„verkar riksintresset för StrĂ€ngnĂ€s, sĂ€ger hon.
Men ni ser det inte som att det skulle vara en negativ pÄverkan?
â Nej. Det Ă€r mindre förĂ€ndringar som vi gör om man tittar pĂ„ helheten, bĂ„de med det relativt sett lilla samlingshuset och foajĂ©n pĂ„ DjĂ€knegĂ„rden.
Det tycks dÄ finnas en skillnad pÄ hur man ser pÄ kulturarv, dÀr ena sidan vill bevara miljön sÄ orörd som möjligt, medan den andra sidan anser att det behöver fÄ vara en levande kulturmiljö för att sÀkerstÀlla dess överlevnad.
Marie Rydén Davoust menar att för att kunna sÀkerstÀlla att miljön runt domkyrkan fortsÀtter att vara ett levande kulturarv sÄ mÄste man göra en del anpassningar.
â Tycker man att ett kulturarv ska vara en fysisk plats man bevarar precis som det Ă€r och ser ut just nu, dĂ„ Ă€r det klart att man inte tycker att det Ă€r okej att bygga en ny byggnad.
Det nya samlingshuset Àr tÀnkt att stÄ hÀr, intill trappan upp frÄn MÄnssons trÀdgÄrd.
Besökare kan runt om kyrkan hitta dessa skyltar som leder till bilder dÀr man kan se hur det Àr tÀnkt att se ut nÀr de nya byggnaderna stÄr klara.
Den tilltÀnkta storleken pÄ tillÀggen har under arbetet minskat. Samlingshuset Àr nu tÀnkt att husera ett café, mötesrum och förvaringsutrymmen samt hissar i bÀgge byggnaderna för att göra det lÀttare för personer som har svÄrt att gÄ att ta sig upp pÄ kyrkbacken eller pÄ berget. Den i samlingshuset ska nÄs via en underjordisk gÄng frÄn Sturegatan.
â Vi vill anvĂ€nda de befintliga byggnaderna sĂ„ effektivt som möjligt, sĂ€ger hon.
Vi gÄr in en bit i katedralen innan Marie Rydén Davoust svÀnger av vÀnster och lyfter bort en skÀrmvÀgg. DÀrbakom gömmer sig mÀngder med stolar, en lampa, en pirra, med mera.
â Det hĂ€r Ă€r ett exempel pĂ„ en yta som vi i dag mĂ„ste anvĂ€nda pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet, dĂ„ vi behöver ha de hĂ€r sakerna nĂ€ra till hands. Om vi bygger samlingshuset sĂ„ kan vi ha förrĂ„d för sĂ„dant dĂ€r i stĂ€llet, utan att det blir för lĂ„ngt bort att hĂ€mta.
â Det Ă€r ocksĂ„ ett exempel pĂ„ hur behoven Ă€ndras över tid. PĂ„ medeltiden hade man varken bĂ€nkar eller stolar i kyrkan, utom för dem som inte kunde stĂ„.
Marie Rydén Davoust berÀttar om hur biskop Johan Dalman nyligen pratade om kyrkans funktion som ett socialt, kulturellt och andligt klister i samhÀllet. Hon menar att för att kunna fortsÀtta vara det sÄ behöver de Àven kunna möta dagens behov av mötesplatser och dÀrmed Àven förÀndra den fysiska platsen.
â Alla ingrepp blir ju stora om man ser det mer som en museiverksamhet. Men platsen Ă€r inget museum; det Ă€r en del av kulturarvet som haft kontinuerlig verksamhet i form av gudstjĂ€nster och dylikt. Om vi inte fortsĂ€tter göra sĂ„dant sĂ„ blir glider vi frĂ„n att vara en aktiv plats och kyrka och övergĂ„r till att enbart vara ett museum.
Intill DjÀknegÄrden syns den tilltÀnkta foajén i samma stil som samlingshuset uppe pÄ berget. Marie Rydén Davoust vill dock understryka att det inte kommer vara tal om att asfaltera parkeringen, fastÀn det i bilden kan se ut att vara det.
"Vi Àr vÀldigt glada att vi nu har kommit till det hÀr skedet i arbetet med domkyrkoberget. Det handlar om att det hÀr ska bli en Ànnu bÀttre mötesplats dÀr mÀnniskor kan trÀffas pÄ ett sÀtt som man vill och behöver i dag", sÀger Marie Rydén Davoust.