Sjöfarten förbi Södertälje har varit en förutsättning för tidiga handelsplatser i Mälaren, exempelvis vikingatidens Birka och forntidens Helgö. I dag uppges sjöfarten användas som transportmedel någon gång i transportkedjan i omkring 90 procent av all svensk import och export. Och frakten till sjöss väntas öka. Enligt Sjöfartsverket handlar det om en minst 30-procentig ökning till år 2020 – och med upp till 300 procent till år 2050.
Syftet med Mälarprojektet är att avlasta väg- och järnvägsnätet kring Mälaren. Nästan all godstrafik som transporteras till eller från Mälarens hamnar passerar kanalen och slussen i Södertälje. För närvarande handlar det om cirka 2 000 fartyg per år.
När projektet är avslutat, omkring år 2018 om allt går enligt tidsplanen, ska större fartyg kunna slussa i Södertälje kanal och ta sig vidare till Västerås och Köpings hamnar. Då kommer 160 meter långa, 23 meter breda och 7 meter djupa fartyg kunna trafikera kanalen och farleden. I dag är motsvarande begränsningar 124 meter i längd, 18 meter i bredd och 6,8 meters djup.
Större fartyg kommer att sänka transportkostnaderna och minska miljöbelastningen. Djupare och bredare farleder höjer också sjösäkerheten. I dag trafikeras Mälaren av fartyg som ligger nära farledernas begränsningar, vilket gör att säkerhetsmarginalerna i farlederna är små.