Tidigare har ansvaret för namnbyten delats mellan Patent- och registreringsverket och Skatteverket. Men i och med att den nya lagen trädde i kraft har alla personnamnstjänster samlats hos Skatteverket. Myndigheten fick betydligt mer att göra, inte bara på grund av de nya arbetsuppgifterna.
‒I juli och augusti har vi fått in omkring 15 000 fler ärenden än motsvarande period förra året. Min bedömning är att det beror på att man nu får ha dubbelt efternamn, något som många vill, säger Agneta Carlquist, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
[fakta nr="1"]
Tidigare var man tvungen att ha ett av namnen som mellannamn.
Eftersom antalet ansökningar har ökat, har handläggningstiden hos Skatteverket gjort detsamma. För tillfället tar det två–tre månader att behandla en ansökan, men upp till fem månader för den som vill ha ett helt nytt namn. Det beror på att nya namn måste godkännas först, och kontrolleras var för sig så att de uppfyller alla krav.
Den som vill byta efternamn till något annat än till en makes eller förälders efternamn kan göra det lätt för sig och ta något av de fria namnen som blev tillgängliga i och med sommarens lagändring. Det är namn som redan bärs av minst 2 000 personer som nu har fråntagits sitt namnskydd. Det innebär att vem som helst kan ansöka om att få heta så även utan släktband.
Alla fria namn finns listade på Skatteverkets sida och bland exemplen finns, förutom klassiska sonnamn, även Åkerman, Liljegren, Borg, Ali, Blixt, Tran, Brink och Hägglund.
Men innan du byter namn bör du känna efter först, tycker Agneta Carlquist.
‒Jag tycker att man ska smaka på namnet, säga det högt. Det ska gärna vara enkelt att uttala. Vill man byta tilltalsnamn kan man be sina kompisar att kalla en för det ett tag och se om man känner sig hemma och trivs med det, säger hon.