En mätning gjord av Uppsala universitet visar att genomsnittsvolymen i ett klassrum kan ligga på 70 decibel. ”Hjärnan orkar inte med”, säger Britta Lundén, Hörselskadades riksförbund.
Skrammel, samtal och skrapande stolar. Ljudnivån i skolan är ofta hög, både i och utanför klassrummet. En studie från Uppsala universitet har visat att det inte är ovanligt med ljudnivåer på 70 decibel i klassrumsmiljön. För att göra sig hörd i en sådan kakofoni krävs det nästan att man skriker.
Läraren Robert Christensen fick tidigt i sin karriär erfara vad en bullrig skolmiljö kan leda till. Sedan 2005 lider han av tinnitus, det vill säga störande ljud i örat som omgivningen inte kan höra.
– Det låter ungefär som en tjock-tv med myrornas krig i mina öron. Ibland är det lägre, ibland är det högre. Men det är alltid där, säger han.
Det är svårt att veta vad som orsakade hörselskadan – den uppstod under en allmänt stressig tid i hans liv – men i tankarna brukar han återvända till ett specifikt klassrum.
– Jag vet att jag hade en specifik grupp som var stökig och pratade väldigt högt. Det går inte att peka ut att det var just där det hände, men där var ljudmiljön extra hög.
Skolbyggnaderna är ofta inte anpassade efter dagens flexibla undervisning, säger Britta Lundén, ordförande för Hörselskadades riksförbund i Strängnäs.
– Det är mycket grupparbeten, vad jag förstår. Det är stor skillnad mot gamla tiders katederundervisning, som många av skolorna är byggda för.
– En dålig ljudmiljö innebär en stress, för man hör inte vad man själv eller andra säger, och hjärnan orkar inte med.
Hörselskadades riksförbund har länge krävt en förbättring av ljudet i skolorna i Strängnäs kommun. 2016 hörsammades kraven, då kommunfullmäktige biföll Miljöpartiets motion om att utreda och förbättra ljudmiljön i grundskolornas klassrum och matsalar.
Den undersökning som följde visade att alla grundskolor i kommunen överskred eller låg precis på gränsen för den svenska standarden för efterklang, det vill säga hur mycket det får låta när ljudet studsar mot väggar, golv och tak.
Under 2019 inleddes åtgärder i alla kommunala skolor, utom Thomasgymnasiet, Karinslundsskolan och Tosteröskolan, som redan bedömdes ha tillräckligt skydd. Och nu, lagom till att Hörselskadades riksförbund i Sverige firar 100 år, är nästan alla åtgärder utförda.
Någon utvärdering har ännu inte gjorts, men Kenneth Larsson (M), ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, har fått positiva signaler.
– Det upplevs som en positiv förändring i skolorna, säger han.