Mikael Bellon har alltid tyckt om julen och pyntar numera gÀrna sÄ tidigt som möjligt.
"Hoppas du fÄr kortslutning pÄ balkongen" och "hade du varit min granne skulle jag skjuta sönder tomten".
Nyligen trÀffade vi StrÀngnÀsbon Mikael Bellon som berÀttade om att han fick hat i sociala medier efter att ha julpyntat pÄ balkongen lite tidigare Àn de flesta.
Kort dÀrefter kontaktade Àven TV4 Nyheterna och P4 Extra honom.
â Roligt att det blev en grej av det.
Mikael Bellon berÀttar att majoriteten av kommentarerna varit positiva.
â TV4 och P4 publicerade i sina sociala medier men dĂ€r Ă€r det noll hat. Alla Ă€r positiva och tycker att det Ă€r roligt att jag julpyntat. Det Ă€r egentligen bara i StrĂ€ngnĂ€s som jag fĂ„r negativa kommentarer.
Vad tÀnker du om det?
â Jag vet inte riktigt vad det beror pĂ„, men vissa kanske Ă€r avundsjuka. De som Ă€r negativa Ă€r mest krĂ€nkta Ă„ andras vĂ€gnar och skriver att mina grannar borde störa sig pĂ„ det hĂ€r. Men de stör sig inte utan tycker mest att det Ă€r roligt.
NÄgra av kommentarerna menar att man kan fÄ epilepsi av belysningen, vad tÀnker du om det?
â Det Ă€r flera meter bort frĂ„n gatan och pĂ„ andra vĂ„ningen, sĂ„ man mĂ„ste inte titta pĂ„ det om man inte vill. Det Ă€r mest de som bor nĂ€ra (jag och grannarna) som pĂ„verkas.
Har lusten för julpynt minskat nÄgot i och med allt detta?
â Inte alls. Man blir bara mer motiverad av att pynta Ă€nnu tidigare nĂ€sta Ă„r.
Trots att Mikael Bellon och balkongen fÄtt mycket uppmÀrksamhet ser han positivt pÄ hela upplevelsen. "De flesta som kommenterar tycker det Àr roligt med pyntet", sÀger han.
Vad gÀller de starka Äsikterna kring julpyntet Àr det bland kommentarsfÀlten i sociala medier som de tar sig uttryck.
Men hur kommer det sig egentligen att vi gÀrna skriver saker till varandra i sociala medier, men sÀllan skulle sÀga samma sak till nÄgon i verkligheten?
Enligt psykologen och författaren Liria Ortiz försvinner en del av empatin för andra nÀr vi inte ser personen fysiskt framför oss.
â Man inte behöver stĂ„ för det man skriver. PĂ„ bara nĂ„gra minuter kan man skriva nĂ„got medan man sitter hemma eller pĂ„ tĂ„get.
Liria Ortiz berÀttar att det finns ett fenomen som gör att det Àr vanligare att fler fortsÀtter att skriva nÄgot negativt om nÄgon annan vÀl har startat.
â Det kan verkligen vara allt möjlig som folk irriterar sig pĂ„. MĂ„nga gĂ„nger har personer som kommenterat inte ens lĂ€st texten frĂ„n början.
Psykologen och författaren Liria Ortiz berÀttar att tröskeln för personer att skriva elaka kommentarer till varandra i sociala medier Àr relativt lÄg.
En förklaring till att kommentarer i sociala medier blir allt hÄrdare och hÄrdare Àr för att grÀnsen över vad som Àr tillÄtet stÀndigt flyttas fram.
â Det kan ocksĂ„ vara att man kĂ€nner en sorts samhörighet med gruppen. Vissa beteenden accepteras och belönas. Det kan man ibland se med ungdomar nĂ€r nĂ„gon med en informell ledarroll skriver nĂ„got sĂ„ följer andra efter.
Hur kommer det sig ens att man vÀljer att skriva negativa kommentarer?
â MĂ„nga har ett behov av att avreagera sig. Om du skriver en elak kommentar, ditt liv kommer inte att förĂ€ndras, men för stunden kan det kĂ€nnas som en lĂ€ttnad för mĂ„nga. Men en person som trivs med livet har sĂ€llan tid för sĂ„nt.
Mycket handlar ocksÄ om en kÀnsla av makt förklarar Liria Ortiz och att försöka pÄverka hur nÄgon annan mÄr.
â Alla har en elak sida. VĂ„ld föder vĂ„ld brukar man sĂ€ga, men det krĂ€vs att man reflekterar över vad man gjort för att det ska fĂ„ ett stopp. Annars finns en risk att det bara fortsĂ€tter om man inte lĂ€r sig att hantera sina kĂ€nslor.
Men efter ett tag sÄ brukar de i kommentarsfÀlten oftast finnas nÄgon som sÀtter ner foten.
â Det brukar finnas nĂ„gon som tar avstĂ„nd, Ă€ven fast man inte ens kĂ€nner varandra pĂ„ Facebook eller Instagram.