Utan bildbevis eller dylikt är det svårt för länsstyrelsens vilthandläggare att kvalitetssäkra björnobservationen, säger Markus Södling. Genrebild.
I rapporten som skickades in till Skandobs, en onlinetjänst som används för att dokumentera rovdjursobservationer, sågs björnen runt klockan halv tio på kvällen den 9 juni.
Rapportören färdades då på E 20 och påstår sig ha sett en björn drygt 200 meter från sin utsiktsplats i bilens passagerarsäte.
"Djuret påminde om ett stort vildsvin i storlek och till viss del i form, men var brun i pälsen", står det i rapporten.
Eftersom rapporten saknar bild eller någon annan form av fysiska bevis kan den inte kvalitetssäkras av länsstyrelsen.
Det är andra gången på relativt kort tid som någon påstår sig ha sett en björn i Sörmland. För drygt en månad sen rapporterade en tågresenär in en björnobservation. Observatören ska då ha sett björnen lufsa fram längs tågspåren strax utanför Härad, innan björnen vek av in i skogen.
Några veckor senare var det dags igen, denna gång på andra sidan Mälaren, utanför Enköping. En person hittade då spillning som han bedömde kunde komma från björn, att döma av avföringens storlek.
Markus Södling, vilthandläggare på länsstyrelsen, säger att han tyvärr måste ge "samma tråkiga svar" som för observationen som skickades in i början av maj:
– Det är inte omöjligt att det är en björn, men vi finner det som väldigt låg sannolikhet att en björn skulle röra sig i Sörmland utan att någon har sett den närmare eller fångat den på bild, säger han.
Markus Södling är vilthandläggare på länsstyrelsen i Sörmland. Han säger att sannolikheten att det är en björn i länet är låg.
Blir det mer troligt att det rör sig om en björn när det handlar om flera observationer i rad?
– Jag kan egentligen bara säga att om vi hade fått en bild eller något som går att bedöma hade vi kunnat undersöka det. I och med att vem som helst kan gå ut och ta en bild på skogen, säga att det finns en varg och skicka in den till Skandobs så måste vi gå efter det som går att kvalitetssäkra. Hade det funnits en bild så hade vi kunnat åka dit och kolla om vi till exempel kunde hitta spår eller åkt dit med en rovdjurshund för att se om det varit björn på platsen.
Vad som kan ha föranlett att det inkommit så många björnobservationer – relativt sett – på kort tid, har Södling inget svar på.
– Det är mycket möjligt att rapporter om den första björnen gör att man får det i huvudet och tycker själv att man ser björnar. Vi brukar få en rapport om året eller så, och nu har det kommit in två. Vi får väl se om det fortsätter och om det kommer något som vi kan kvalitetssäkra, säger han.