Höghus kan skada riksintresse: "Måste komma överens"

Länsstyrelsen anser att nya höghus utmed Eskilstunavägen påtagligt kan skada det riksintresse för kulturmiljövård som Strängnäs stadsmiljö är. "Ny och högre bebyggelse kan dominera i stadslandskapet." Enligt riksintresset är domkyrkans dominans i staden viktig.

Enligt förslaget ska det, på den sida av vägen som Bilia ligger i dag, bland annat byggas ett punkthus som kan vara åtta våningar högt.

Enligt förslaget ska det, på den sida av vägen som Bilia ligger i dag, bland annat byggas ett punkthus som kan vara åtta våningar högt.

Foto: Anna Hübsch

Strängnäs2021-04-29 06:12

När miljö- och samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott nyligen hade möte fick nämnden en lägesrapport om arbetet med planförslag för Upplaget 10 och Erikslund 11. Som tidningen tidigare har skrivit planeras för cirka 200 nya bostäder utmed Eskilstunavägen. Området ligger på båda sidor om vägen där det nu finns en bilfirma, en biltvätt och en snabbmatsrestaurang.

Enligt förslaget ska det uppföras hus som är upp till åtta våningar höga på ena sidan av Eskilstunavägen och hus som är upp till sex våningar höga på andra sidan av gatan.

Planförslaget har varit ute för samråd. Under samrådet framförde länsstyrelsen att "utförandet enligt detaljplanen påtagligt kan skada riksintresset". Strängnäs stadsmiljö är ett riksintresse för kulturmiljövård.

Vad är det för värden i riksintressset som kan skadas?

– De egenskaper som ligger till grund för riksintressset. Domkyrkans dominans i staden, den är viktig, och bebyggelsen som är delar av ett uttryck i stadsplanestrukturen, säger Hampus Benckert, antikvarie på länsstyrelsen. 

De nu aktuella områdena Upplaget 10 och Erikslund 11 ligger dock precis utanför riksintresset.

– Det spelar ingen roll om området ligger innanför eller utanför utan vilken påverkan planförslaget får på riksintresset och dess uttryck.

Bostadsområdet Storgärdet, som ligger nära Eskilstunavägen, är en del av riksintresset.

– Att bygga hus som är fyra till sex våningar samt upp till åtta våningar skiljer sig markant mot bebyggelsen på Storgärdet. Platsen för planförslaget är högt belägen och en ny och högre bebyggelse kan dominera i stadslandskapet.

Hur högt kan man bygga på platsen utan att det påverkar riksintresset?

– Det är svårt att svara på. Det beror på hur husen påverkar omgivningen. Sedan är det inte säkert att det behöver vara samma höjd och volym på husen som det är i dag.

Tidningen har pratat med kommunens planenhet.

– Vi måste komma överens på något sätt med länsstyrelsen för annars kommer länsstyrelsen att berätta att den kommer att överpröva detaljplanen, säger Daniel Quick, planarkitekt på Strängnäs kommun.

Det som kan krävas är att en antikvarisk konsekvensbeskrivning tas fram.

– En konsekvensbeskrivning kan bevisa motsatsen eller bevisa att riksintresset påtagligt kan skadas och då måste vi ändra på förslagen. Jag tror att länsstyrelsen främst har åsikter om volymer och höjden på husen, säger Daniel Quick.

När planförslaget var ute på samråd framförde grannar att de anser att höjden på husen enligt förslaget är för höga och att exploateringsgraden bör minskas. Grannar har också åsikter om trafikkonsekvenserna.

Kommer ni att lyssna på grannarnas åsikter om höjden på husen, exploateringsgraden och trafiklösningar?

– Vi lyssnar alltid på alla åsikter men sedan är det alltid en fråga om att väga alla åsikter mot varandra. Det görs en balansgång. Men än är det för tidigt att uttala sig om vad det innebär praktiskt. Vi är mitt i processen. Nu får planavdelningen jobba vidare, säger Magnus Stuart (M), avgående ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.

På planavdelningen hoppas man att ett beslut om granskning av planförslaget kan fattas i höst.

– Då kan vi ha granskningsperiod under vintern och förhoppningsvis en antagen detaljplan innan nästa sommar, säger Daniel Quick.

Riksintresse

I Strängnäs kommun finns sammanlagt nio områden av riksintresse för kulturmiljövården. Strängnäs tätorts stadsmiljö är ett av dem.

Motivering: Stifts-, lärdoms- och regementsstad med sammansatt stadsplanemönster och tillhörande bebyggelse där utvecklingen kan följas från medeltid över 1600- och 1800-talens planregleringar till utvidgningar under mellankrigstiden till och med 1920-talet, då funktionen av regementsstad tillkom.

Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!