"Oacceptabla siffror" i niornas slutbetyg

Hur mÄnga grundskolor ska det finnas i StrÀngnÀs kommun? FrÄgan har Äter aktualiserats, denna gÄng i diskussionen om niondeklassarnas allt sÀmre resultat.

Foto:

StrÀngnÀs2017-01-26 17:29

Eleverna som gick ut skillnaden Àr större i StrÀngnÀs. Eleverna som gick ut nÄgon av StrÀngnÀs fristÄende grundskolor vÄren 2016 har lyckats bÀttre Àn de kommunala eleverna pÄ alla punkter.

‒Elever som kommer med förvĂ€ntningar hemifrĂ„n har ofta en annan syn pĂ„ skolan, Ă€n de som inte har de kraven frĂ„n sina förĂ€ldrar. Det pĂ„verkar det pedagogiska klimatet. Men det Ă€r ingen ursĂ€kt för oss som kommun, det ligger pĂ„ oss att kompensera för det, sĂ€ger Katarina Holmsten.

Hon berÀttar att kommunen har en kompetensutvecklingsplan för grundskolans lÀrare, för att pedagogerna ska fÄ mer effektiva verktyg att arbeta med. 2016 satsades det pÄ sprÄkutveckling, medan Ärets fokus ligger pÄ bedömningen och hur grunderna för den bÀst kommuniceras med eleverna. NÀsta Är ska kompetensen kring hur nyanlÀnda elever bÀst undervisas höjas.

‒Vi har ocksĂ„ köpt in verktyg för elever som behöver sĂ€rskilt stöd i skolan. Under vĂ„ren börjar vi implementera dem, och det Ă€r tĂ€nkt att varje skola ska ha en bra grundutrustning, sĂ€ger Katarina Holmsten.

Grundskolechefen var pÄ barn- och utbildningsnÀmndens sammantrÀde i tisdags, dÀr hon informerade politikerna om betygsstatistiken och SKL:s öppna jÀmförelser.

I debatten som uppstod fördes kommunens resursfördelningsmodell och skolorganisation pÄ tal av flera ledamöter.

‒NĂ€mnden bör fundera pĂ„ om det Ă€r för lite pengar i resursfördelningsmodellen för att hjĂ€lpa de skolor som har socioekonomiskt svaga elever. Och om jag tolkar dig rĂ€tt, sĂ„ önskar utbildningskontoret att nĂ€mnden nĂ€rmar sig ett beslut om hur skolorna ska vara organiserade? sa HĂ„kan Bertilsson (STRP) vĂ€nd till Katarina Holmsten – och fick ett "ja" som svar.

Kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) konstaterar att StrÀngnÀs kommun inte har levt upp till de krav som invÄnarna kan stÀlla, gÀllande elevernas resultat. Han tror att samarbete och politisk enighet Àr vÀgen framÄt. I budgetprocessen inför 2018 kommer samtliga partier att bjudas in till en diskussion.

‒Det Ă€r lĂ€tt att sĂ€ga att man vill prioritera skolan, men jag vill att alla partier sĂ€tter siffror pĂ„ sina budgetar och sĂ€ger vad de vill prioritera bort för att kunna göra det. Det Ă€r ytterst lite i det vi gör som inte Ă€r lagstyrt, sĂ€ger han.

Jacob Högfeldt tror ocksÄ pÄ det lÄngsiktiga skolutvecklingsprogram som barn- och utbildningsnÀmnden nyligen har antagit.

‒Politiker, rektorer, lĂ€rare, förĂ€ldrar och elever mĂ„ste göra sĂ„ gott vi kan för att samla oss bakom det programmet. Vi behöver ha ett gemensamt synsĂ€tt pĂ„ hur skolan ska bli bĂ€ttre sĂ„ att vi klarar av att utbilda vĂ„ra ungar i StrĂ€ngnĂ€s kommun pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!