Grundskolläraren Catherine Frykman, 67 år, har jobbat så länge hon har fått. Men nu måste hon gå i pension enligt regelverket.
– Jag har jobbat som lärare på olika skolor i Strängnäs kommun i 40 år.
De senaste 14 åren har hon arbetat på Lagmansskolan. Skolan bildades för elever med aspergers syndrom och elever inom autismspektrat.
– På Lagmansskolan har jag varit klasslärare för barn i årskurserna 3–9 uppdelade i två grupper.
I nio år har hon till elevernas lycka haft med sig sin hund Happy i undervisningen, en Golden retriever.
Hur har Happy varit till hjälp i skolan?
– Vi jobbar mycket med social träning, att kunna visa känslor och ta hand om ett djur. I dag är hundar i ropet inom vården men i början var det inte så lätt för man fick inte ha hundar i skolan. Men alla föräldrar har varit överförtjusta. För barnen är Happy en i gänget. De pysslar med henne, går ut med henne och kelar med henne.
Hur är det att gå i pension?
– Det är tråkigt att behöva sluta, jag har lite separationsångest. Jag skulle vilja vara med nu när eleverna flyttar till nya Karinslundsskolan i höst.