Ann Bergström, driftingenjör pÄ Sevab, berÀttar att förut hade bolaget egna tekniker utbildade som besiktningsmÀn, men just nu finns det ingen, dÄ helikopterinspektioner anses vara sÄ riskabla.
Det Àr en ordentligt blÄsig onsdag nÀr tidningen ger sig ut för att bevittna premiÀrflygningen. PÄ plats parkerar tidningens utsÀnde bredvid en högspÀnningsledning. Bredvid ledningen pÄ en smal grusvÀg stÄr drönaren redan startklar pÄ en liten helikopterplatta i miniatyr.
â Manualen sĂ€ger att man inte ska flyga om det blĂ„ser mer Ă€n 15 meter per sekund. I dag ligger vi ganska nĂ€ra den grĂ€nsen, sĂ€ger drönarpilot Mats Johansson frĂ„n företaget Airpelago.
Tidigare Är har elnÀtet besiktigats frÄn helikopter. Att istÀllet anvÀnda sig av drönare innebÀr nÀstan uteslutande fler fördelar Àn nackdelar.
â Man kommer mycket nĂ€rmare och kan dĂ„ fĂ„ Ă€nnu bĂ€ttre bilder av ellinorna, sĂ€ger Ann Bergström, driftingenjör pĂ„ Sevab.
Trots kraftiga vindar kan drönaren hÄlla sig stadig i luften. "Vi har tillstÄnd att flyga en kilometer frÄn startpunkten. Utan tillstÄnd mÄste man stÀndigt ha visuell kontakt med drönaren", berÀttar Mats Johansson.
Listan över fördelar med att flyga med helikopter gÄr att göra kort: helikoptrar flyger snabbare och klarar tuffare vindar.
Men det Àr fyllt av risker.
Mats Johansson flyger sjÀlv helikopter pÄ fritiden och vet flera piloter som arbetat med just elnÀtsinspektioner. Flera av dem har med Ären valt att skola om sig till drönarpiloter.
â MĂ„nga av dem kĂ€nner nĂ„gon som har förolyckats. Problemet Ă€r att nĂ€r de flyger Ă€r de sĂ„ fokuserade pĂ„ ellinan, sen helt plötsligt kommer en korslina som man inte ser och sĂ„ Ă€r olyckan framme, sĂ€ger han.
"Om det blÄser mycket kan det bli kÀmpigt att ta sig tillbaka frÄn en lÄng flygtur. DÀrför startar vi alltid vÄra flygningar med fullt batteri, vilket ger oss 40 minuters flygtid", sÀger Mats Johansson, drönarpilot pÄ Airpelago.
Ann Bergström rÀknar med att det kommer bli Ànnu lÀttare att hitta fel med drönarnas hjÀlp.
â Allt fler och fler anvĂ€nder sig av drönare. PĂ„ sikt kanske vi kommer att köpa in egna ocksĂ„, sĂ€ger hon.
Flygningarna kommer att ske över i princip hela kommunen samt över Eskilstuna till slutet av maj.
FrĂ€mst Ă€r syftet med flygningen att se till att elledningarna med tillhörande stolpar och isolatorer Ă€r i ordentligt skick. Ăven trĂ€d och annan vĂ€xtlighet runtomkring ledningarna inspekteras för att undersöka om dessa skulle kunna riskera att förstöra ledningarna nĂ€r det blĂ„ser kraftigt.
NÀr drönaren flugit klart sin förprogrammerade rutt ÄtervÀnder den hemÄt.
Efter inte mer Àn tio minuter har den stora drönaren flugit klart sin förprogrammerade rutt och gör sig redo att landa. NÀr den vÀl stÄr tryggt pÄ marken plockar Mats Johansson in den i bakluckan och tar fram en mindre modell som knappt mÀter upp till 40 centimeter i diameter.
Ăver vĂ„ra huvuden ser vi hur den svĂ€var bara nĂ„gra decimeter frĂ„n högspĂ€nningsledningen. Samtidigt visar den i realtid vad den ser pĂ„ styrkontrollens skĂ€rm.
NÀr Àven den lilla drönaren flugit klart gör sig Mats Johansson redo att landa.
MĂ„ste man alltid landa den manuellt?
â Nej, men lite kul mĂ„ste jag ju fĂ„ ha sjĂ€lv!
Den lilla drönaren, en DJI Mavic 3 Enterprise, fÄr lÀtt plats i Mats Johanssons hand. Den stora anvÀnds för att först samla in data, och den lilla för att ge tydliga nÀrbilder av elledningarna.
PÄ skÀrmen gÄr det att direkt se allt som den lilla drönaren ser. "Det Àr otroligt roligt att flyga drönare. Jag har gjort det i tre Är. Detta Àr framtiden", sÀger Mats Johansson.