Den skolomorganisation som genomfördes hösten 2012 drevs på av liknande skäl som nu kan bli landsbygdsskolornas fall. Det är enligt både forskningsrapporter och Strängnäs kommun dyrare per elev för kommuner att ha små skolor på landet. Nedläggningshotet hänger över skolorna Fogdö, Härad och Länna men något beslut är inte taget. Barn- och utbildningsförvaltningen utreder flera möjliga scenarion som ska presenteras under våren.
Men redan den 22 januari i år presenterade Centerpartiet en motion med rubriken "Bevara landsbygdsskolorna". Partiet var med och röstade igenom den senaste skolreform i Strängnäs höstterminen 2012, och vänder sig nu emot en eventuell nedläggning av landsbygdsskolorna.
– Vår uppfattning är att landsbygdsskolorna behövs. Sedan kan det variera hur det ska se ut på varje skola. Men de har en stor betydelse för landsbygdens fortlevnad. Landsbygdsskolorna erbjuder en lugn och naturnära miljö som kan profilera sig mot stora skolor med många elever, säger Marianne Andersson (C), oppositionsråd.
Centerpartiet vill se en utredning som undersöker hur landsbygdsskolorna kan utvecklas. Tills den utredningen är klar vill centern att de tre skolorna får ett strukturbidrag så att de inte varje år går med förlust. Strukturbidraget är enkelt förklarat en omfördelning av kommunens budget till förmån för, i det här fallet, landsbygdsskolorna.
Åsikten om strukturbidrag är inte Centerpartiet ensamt om. Både Folkpartiet och Vänsterpartiet är för.
Vad går Centerpartiets förslag ut på?
– Organiserar man skolorna stabilt och inte ändrar organisationen hela tiden och har rektorer som tror på skolorna så går det att utveckla dem i rätt riktning. Det finns många alternativ att utreda innan man kommer till en nedläggning, säger Marianne Andersson.
Centern ger förslag på en rad konkreta frågetecken att räta ut. Ett exempel är att de små lugna skolorna på landsbygden kan profileras för att passa elever med koncentrationssvårigheter. Partiet tänker sig en möjlighet att bussa ut stadsbarn som skulle kunna dra nytta av lugnet i en byskola. Sådant kan säkra elevunderlaget.
– Befolkningsutvecklingen visar att barnantalet ökar, ska vi då göra oss av med skolor nu? Man lär ju inte få mycket betalt för fastigheterna. Ska vi då hamna i en situation i framtiden där vi får bygga nya skolor för många miljoner, frågar Marianne Andersson.
Strängnäs kommun antog dessutom en översiktsplan i slutet av förra året där Härad, Länna och Vansö-Lundby som ligger ute på Fogdön, alla är områden för noder och stråk där landsortsutveckling bör ske. Konkret betyder det att bebyggelsen på landsbygden ska koncentreras till tätorterna där skolorna ligger.
– Den var det full politisk enighet om och det går inte att vifta bort. Folk som ska flytta ut på landet frågar hur det står till med skolan, ska den läggas ner är man inte intresserad av att flytta dit, säger Marianne Andersson.
Vad tjänar Strängnäs som kommun på byskolorna?
– Det är färdiga lokaler som fungerar och är billiga. Dessutom tjänar man på att ha olika storlek på skolorna för att utveckla olika skolprofiler. Man tjänar på en levande landsbygd.