ST GRANSKAR
För att bÀttre förstÄ hur socialtjÀnsten i StrÀngnÀs kommun har förÀndrats sÄ backar vi tillbaka till Är 2019.
DĂ„ lades grunden för en robotisering av försörjningsstödet â kommunen lanserade en ny e-tjĂ€nst i ett projekt som kallades Fas, FörbĂ€ttrat arbetssĂ€tt. Via den digitala tjĂ€nsten kan bistĂ„ndstagaren sjĂ€lv ansöka om ersĂ€ttning.
MÄlet var att frigöra personalresurser frÄn handlÀggning av socialbidrag, för att fÄ mer tid till att hjÀlpa mÀnniskor in pÄ arbetsmarknaden. För att detta skulle fungera gjordes riktlinjerna för hur ansökningarna hanterades om.
Det innebar i praktiken att underlaget för ekonomiskt bistÄnd endast behövdes lÀmnas in nÀr man sökte i ett nytt Àrende. För pÄgÄende Àrenden tillÀmpades ett system dÀr den sökande försÀkrade att det tidigare underlaget var korrekt.
PÄ sÄ sÀtt hoppades kommunen att fler personer skulle komma i sysselsÀttning och att kostnaderna i form av försörjningsstöd skulle minska.
Kontrollen över kostnaderna uteblev dock, menar anstÀlla som tidningen har varit i kontakt med. De var med under förÀndringarna och sÄg hur utbetalningarna ökade.
â Det blev i princip som en bankomat, sĂ€ger en person.
Ăven siffror frĂ„n enheten för ekonomiskt bistĂ„nd visar att kostnaderna ökade nĂ€r Fas infördes. FrĂ„n att under 2018 ha betalat ut 30,5 miljoner kronor i ekonomiskt bistĂ„nd lĂ„g siffran Ă„ret efter pĂ„ 36,4 miljoner. 2020 hade kostnaden ökat ytterligare till totalt 38,7 miljoner.
Att förÀndringarna inte gav önskat resultat bekrÀftades Àven av den före detta enhetschefen Dennis Karlsson, nÄgot som ledde till de förÀndringar som genomfördes 2020 och 2021.
De arbetsmarknadsinsatser som bara nÄgra Är tidigare hade lovordats drogs nu tillbaka, för att istÀllet satsa pÄ att följa upp bistÄndsbesluten.
â Man har gĂ„tt tillbaka till minst lika mĂ„nga socialsekreterare som det var före roboten. Tidigare tĂ€nkte man att man behövde hjĂ€lpa mĂ€nniskor ut i egen försörjning för att sĂ€nka kostnaderna, nu söker man istĂ€llet avslag, kommenterar en annan anstĂ€lld.
2017 lÄg utbetalningarna för ekonomiskt bistÄnd pÄ 24,6 miljoner kronor. à tgÀrderna 2021 ledde till att kostnaderna sjönk till 26,7 miljoner kronor. Det Àr lÀgre Àn de tvÄ föregÄende Ären, men fortfarande högre Àn innan roboten infördes.
Samtidigt fick socialtjÀnsten in fler klagomÄl och anstÀllda pÄ socialtjÀnsten menade att nedskÀrningarna ledde till att personer hamnade i akut ekonomisk nöd. Daniel Viklund pÄ FrÀlsningsarmén vittnade om vad han kallar en avslagsepidemi.
En anstÀlld sÀger:
â Förut var utbetalningarna lĂ€gre Ă€n vad de Ă€r nu, och man trĂ€ffade folket betydligt mer. Nu slĂ„r de sig för bröstet för att ha sĂ€nkt kostnaderna och ökat tillgĂ€ngligheten, men det stĂ€mmer inte sett över en lĂ€ngre period. Förut jobbade vi för att fokusera pĂ„ individen, nu heter det att det Ă€r individens eget ansvar.
SocialtjÀnstchefen Patrik Nilsson, som under 2019 var verksamhetsutvecklare pÄ Jobbtorg, förklarar den ökade mÀngden bistÄndshandlÀggare med att det fanns en övertro pÄ vad roboten skulle klara av.
â Arbetshypotesen var att roboten skulle kunna göra vĂ€ldigt mycket som mĂ€nniskorna annars gör nĂ€r vi automatiserade, vilket skulle göra att vi kunde dra ner pĂ„ och omfördela tjĂ€nster.
FörĂ€ndringarna 2021 gick i motsatt riktning mot det arbetssĂ€tt som infördes bara nĂ„gra Ă„r tidigare. Ăr det ett underbetyg till roboten?
â Nej, det tycker jag absolut inte. Roboten underlĂ€ttar fortfarande vĂ€ldigt mycket för handlĂ€ggarna, men inte sĂ„ mycket som man trodde frĂ„n början. Jag tror det Ă€r en lĂ€rdom som mĂ„nga kommuner fĂ„r dra. Man ska inte tro att man sparar hur mycket tid som helst, för det behövs fortfarande mĂ€nniskor för att göra de mer komplexa sakerna.
AnstÀllda upplever att verksamheten fungerade bÀttre före roboten, vad sÀger du om det?
â De siffror som jag har visar att vi inte lyckades fĂ„ ut speciellt mĂ„nga i arbete via vĂ„ra insatser. Det Ă€r arbetsförmedlingens ansvar. Vi har mer tittat pĂ„ vad som Ă€r det kommunala uppdraget kontra det statliga uppdraget och försökt anpassa oss kring det. Att göra samma sak som arbetsförmedlingen blir tokigt för bĂ„de dem och oss, sĂ€ger Patrik Nilsson.