Har du ångrat ditt beslut?
– Nej, men däremot var det jobbigt innan jag väl hade bestämt mig.
Nästa sommar fyller du 55 år, ingen "risk" för en comeback?
– Man ska aldrig säga aldrig. Men det finns inga såna ambitioner. Samtidigt har jag gått en domarkurs i Sörmland och kan döma distriktsmatcher, bland annat Juniorallsvenskan och division 2.
Inget engagemang i Strängnäs IBK?
– Jag har ett förflutet både som ordförande och tränare i föreningen. Nu är jag bara åskådare. Det är kul med ett allsvenskt lag i Strängnäs och jag försöker se varenda hemmamatch.
Hur många uppdrag på förbundsnivå har du haft?
– Oj, omöjligt att svara på. Men säg att jag varit med om 50–60 tävlingsmatcher på en säsong. Det blir ganska många om du räknar efter.
Har du varit utomlands någon gång tack vare innebandyn?
– Ja, tillsammans med min bror Johan Öberg fick jag döma två matcher i finska ligan. Vid två tillfällen har jag dessutom varit involverad i en försäsongsturnering i Prag.
Bästa meriterna?
– Tre SM-finaler, en på herrsidan och två på damsidan. 2007 hade jag och Peter Palmelius, min kollega sedan 15 år, en SM-final mellan Rönnby och Iksu i Globen. Det var 10 000 åskådare på plats när jag och Peter dessutom fick ta emot pris som årets domare! Så 2007 var en slags peak.
Du måste ha sett en och annan idrottshall genom åren?
– Ja, och hur många vill jag inte veta. Längsta resan söderut gick till Lund och åt andra hållet har jag varit i Kiruna. Det var på 1990-talet. Jag och brorsan hade två matcher samma helg. Under det veckoslutet blev vi skjutsade ut till ishotellet i Jukkasjärvi, termometern visade då på minus 30! Det är såna saker man kommer ihåg!