Färre gymnasieelever som är folkbokförda i Strängnäs kommun fullföljer sin utbildning inom tre år, än jämnåriga i Sverige i stort. I en nationell jämförelse placerar sig Strängnäs kommun på plats 215 av 290 på den punkten. Siffrorna visar att det framför allt är elever på yrkesförberedande program som avbryter utbildningen. Det är en mångårig trend i hela landet, menar Anna Zachrisson som är rektor på det kommunala Thomasgymnasiet.
– Varför är en svår fråga som jag inte har något bra svar på. Samtidigt har söktrycket till yrkesprogrammen sjunkit, där säger elever och vårdnadshavare att de inte vill ha någon "återvändsgränd". Det kanske kan vara en anledning här med? funderar hon, men tillägger att de praktiska programmen kan kombineras med studier som gör eleverna behöriga till vidare studier.
En annan anledning kan vara att eleverna känner att de valt fel och börjar på ett annat program i stället, tror Anna Zachrisson.
– Som 15–16-åring kan det vara svårt att bestämma vilken inriktning man ska ha för framtiden, säger hon.
När det gäller behörigheten till universitet och högskolor ser det bättre ut i jämförelsen. Här placerar sig Strängnäseleverna över rikssnittet, och kommunen hamnar på plats 99. Även när det gäller den genomsnittliga betygspoängen placerar sig Strängnäs högre än rikssnittet när kommunen rankas som nummer 74.
Men trots behörigheten är det färre Strängnäselever som läser vidare efter gymnasiet, jämfört med genomsnittet i landet. Ungefär en av fem Strängnäsungdomar väljer universitet eller högskola direkt efter gymnasiet medan dubbelt så många hoppar på de högre studierna efter något eller några år. Var fjärde som gått ett yrkesförberedande program på gymnasiet – program som ska göra det möjligt att börja jobba direkt efter utbildningen – väljer att plugga vidare inom tre år efter gymnasiet.
Enligt statistiken är en tredjedel av gymnasieeleverna etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning. Men samtidigt är det en tredjedel som vare sig arbetar eller pluggar på universitet, högskola, kvalificerad yrkesutbildning eller komvux. För elever på yrkesförberedande program är andelen högre.
– Det är en annan trend i samhället i dag än när jag gick ut på 70-talet. I dag väljer många ungdomar att se världen och lära sig språk, säger Anna Zachrisson som en möjlig förklaring.