Kommunens adoptivkor ska lära skolbarn om hållbar mat

Finningeskolans elever kommer i höst att få en del av sin undervisning på Lindholms gård, där kommunens egna kalvar har fötts och lever tills de blir mat.

Som ett led i att öka elevernas kunskaper om närproduktion och hållbarhet har Strängnäs kommun adopterat tre kalvar från Lindholms gård i Barva. På bilden syns vd Martina Schagerlund, med kor av blandningen simmertal och charolais. Arkivbild.

Som ett led i att öka elevernas kunskaper om närproduktion och hållbarhet har Strängnäs kommun adopterat tre kalvar från Lindholms gård i Barva. På bilden syns vd Martina Schagerlund, med kor av blandningen simmertal och charolais. Arkivbild.

Foto: Anders Nilsson

Strängnäs2022-05-01 20:43

Tre kalvar som föddes på Lindholms gård i Barva förra året har adopterats av Strängnäs kommuns måltidsservice.

Ettåringarna, som är en blandning av simmental och charolais, är den första trion i kommunens och gårdens nya samarbete. Projektet ska utbilda en ny generation konsumenter att förstå dels hur maten hamnar på deras tallrikar, dels koppingen mellan matval och ett hållbart samhälle.

undefined
Karin Lundell är måltidschef i Strängnäs kommun, och gläds åt samarbetet med Lindholms gård. Arkivbild.

– Måltidservices uppdrag är inte bara att förse skolbarn med mat. Vi ska ge barnen, och deras familjer, möjlighet att fatta klokare beslut när det kommer till önskemål om vilken mat man ska äta hemma eller när man står i butiken och väljer mellan olika varor. Det spelar roll att djuren mår bra men det får man betala lite mer för, säger måltidschef Karin Lundell.

Finningeskolan, och kanske en skola till, kommer att ingå i det projekt som drar igång på riktigt till hösten.

– Barnen kommer att få följa djuren under hela deras liv, fram tills att de blir mat. Alla elever på skolan kommer att få ta del av projektet genom exempelvis sociala medier, och de äldre barnen kommer också att få göra studiebesök på gården, berättar Karin Lundell.

Kött från gården kommer också att serveras i skolorna, och i kommunens äldreomsorg.

undefined
Martina Schagerlund är vd för på Lindholms gård i Barva, som står bakom varumärket Rekarne kött. Arkivbild.

– För oss mindre producenter med slimmade marginaler är det generellt svårt att leverera till en kommun, som ofta vill köpa in större mängder av en specifik detalj. I det här projektet kommer kommunen vid några tillfällen att anpassa menyn utifrån köttet som de har tillgång till, berättar Martina Schagerlund, vd för Lindholms gård, som inom kort ska träffa kommunens kockar för att prata om tänkbar tillagning.

– På en kviga blir det 120 kilo färs, och det är väl inte så svårt. Det är kokköttet som kan vara en utmaning, säger hon och berättar att en kviga också genererar fyra–fem kilo oxfilé, fem kilo rulle och tio kilo ytterlår.

Två av Strängnäs kommuns egna kalvar är mörkbruna tvillingar, den tredje är gyllene. De räknas som 2021 års adoptivkalvar – ytterligare tre färska kalvar för 2022 ska snart väljas ut, och avtalet sträcker sig sedan till 2024.

– De här tre är ganska små så de blir nog slaktade omkring två års ålder. Att skicka till slakt är den tråkiga biten men om vi inte äter dem kan vi inte ha några kor i Sverige. Jag tycker det är bra att barnen får för förståelse för kretsloppet, säger Martina Schagerlund.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!