– Vi byggde huset så att man kan se sjön från alla rum. Det är ju en förmån att bo vid Mälaren så då ska man utnyttja det, säger Ulrika Nygren, samtidigt som hon ställer fram en kornblå servis till kaffet.
Den öppna planlösningen i familjens villa släpper in mycket ljus och Mälaren breder ut sig hundra meter från hörnbalkongen utanpå fasaden. Familjen bor ute på Tosterön på cykelavstånd från Strängnäs centrum. Platsen hittade Ulrika snabbt när hon för nio år sedan kände att hon ville röra på sig, efter att ha bott i Ärla större delen av livet.
– Min man Fredrik sa att jag fick tre månader på mig att hitta en plats att bo på sedan fick det vara slutpratat om saken. Då hittade jag det här, säger hon, och skiner upp.
Vårsolen gjuter med full kraft liv i den vintertrötta trädgården utanför. Det är under den här perioden som Ulrika grundar för att förhöja upplevelserna av frukostar och fikapausar som familjen kommer att njuta av ett halvår framöver.
– Mycket av tiden går till att gräva nya rabatter och flytta runt växter. Det är roligare att gräva nya rabatter än att rensa de som redan finns.
Trädgårdsarbetet är avkopplande. Men det fanns en tid då det var ett annat intresse som hjälpte henne med den saken. På köksväggen hänger några av de oljemålningar hon målade för 15 år sedan.
– Jag hinner inte med att måla i dag. Men när jag målar glömmer jag allt tills barnen ropar att de är hungriga och vill ha mat. På den tiden jag målade hade jag dessutom ett större behov av att få en stund för mig själv eftersom jag jobbade som BVC-sjuksköterska. I dag jobbar jag som projektledare på landstinget och kan sitta framför en dator hela dagarna. Då har jag större behov av att träffa människor när jag inte arbetar.
Hon minns uppväxten i Ärla med värme. Hon var ett glatt barn med många vänner. Hon hittade via sina föräldrar tidigt in i pingströrelsen och där träffade hon många vänner, inte minst sin man Fredrik. Han fick henne att ändra sina livsplaner.
– Jag valde vårdgymnasiet för att jag ville ha jobb snabbt så jag kunde få ihop pengar till att resa. Jag ville se vad som fanns bakom "hörnet" och tänkte åka jorden runt. Men så träffade jag Fredrik, hon skrattar när hon tänker tillbaka.
Hon hann med att tåg- och båtluffa i Europa, en kortare tid på en kibbutz i Israel innan hon åkte hem till Ärla och gifte sig. Hon var 19 år och han 21, de ser kära ut på bröllopsbilden och det är de fortfarande intygar Ulrika.
De blev två som gav sig ut och såg världen tillsammans. Hon räknar upp en handfull av de 30-talet länder de har besökt, Dominikanska republiken, Ryssland, Tanzania och Bali för att nämna några.
Hon berättar om sin tro och vad den har betytt för henne. Hon jobbar ibland ideellt för pingstkyrkan och arrangerar konserter för ungdomar.
– Gud är med mig när jag går igenom tunga saker. Som när min dotter gick bort i cancer när hon var 20 år. Det är det värsta jag har varit med om i mitt liv.
Hon klarar inte att hålla tillbaka tårarna.
– Men jag vet att hon finns någonstans och väntar på mig, säger hon.