Lalibela var Etiopiens huvudstad under 1100–1400-talen. Staden fick uppmärksamhet för sina tolv klippkyrkor huggna direkt i berget, och blev ett religiöst såväl som kunskapligt centrum. Än i dag fascinerar staden och dess byggnader omvärlden.
– Kyrkorna har förbryllat forskningen. Hur kunde man bygga såna kyrkor i Etiopien på medeltiden?
Det säger Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet. Han har vuxit upp i Etiopien, och sitter i dag i styrelsen för den svenska organisationen SCECH, The society for the conservation of the ethiopian cultural heritage. Organisationen strävar, som namnet antyder, för bevarandet av Etiopiens kulturarv.
– Vid vår senaste resa till Lalibela berättade stadens vice borgmästare, Tadesse Beyene, att han var intresserad av en relation med en svensk stad med ett medeltida kyrkligt arv. Då tänkte jag på Strängnäs, säger Samuel Rubenson.
Han har nu tagit på sig uppgiften att förmedla intresset till Strängnäs, och den 5 oktober håller han därför en föreläsning om Lalibela i Djäknehallen. Föreläsningen arrangeras av kommunen, Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö och Europaskolan Strängnäs. Syftet är att berätta om Lalibela och diskutera om orterna kan inleda någon form av samarbete, kanske som vänorter.
Vad kan Strängnäs få ut av ett utbyte?
– Vi kan lära av varandra, till exempel om hur man tar vara på sitt kulturarv, sköter sina byggnader och hur vi lär våra barn att förstå vårt arv och vårt sammanhang, säger Samuel Rubenson.
Samuel Rubenson har också bott en kortare tid i Strängnäs och kan se att det finns många likheter mellan städerna.
– Strängnäs var en betydelsefull stad på medeltiden, och spelade en viktig roll då och i nationsbildningen genom Gustav Vasa och reformationen. Strängnäs har också varit en lärdomsstad historiskt sett, precis som Lalibela.
Föreläsningen börjar klockan 19.