Dödliga strider i Nagorno-Karabach

Dödliga strider har blossat upp i Nagorno-Karabach, enligt separatiststyret i den lÀnge omstridda regionen.

En rysk militÀrpostering pÄ en vÀg i Nagorno-Karabach, i mars i Är. Arkivbild.

En rysk militÀrpostering pÄ en vÀg i Nagorno-Karabach, i mars i Är. Arkivbild.

Foto: Vahram Baghdasaryan/Photolure via AP/TT

Armenien/Azerbajdzjan2023-06-28 07:39

Fyra soldater har dödats under natten, meddelas det frÄn separatisthÄll via sociala medier. Azerbajdzjans armé anklagas för att ha anfallit med artilleri och drönare.

Vid klockan 7 pÄ morgonen lokal tid (9 svensk tid) var lÀget Äterigen "relativt stabilt" i omrÄdet mellan de azerbajdzjanska och de Armenienstödda styrkorna, enligt försvarsdepartementet i separatisternas sjÀlvutropade republik Artsach.

Azerbajdzjan anklagade pÄ tisdagen armeniska styrkor för att ha öppnat eld mot azerbajdzjanska stÀllningar i omrÄdet. En soldat sades dÄ ha skadats. Detta tillbakavisas av den andra sidan som desinformation.

Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta den vapenvila som ska rÄda i regionen. Den ska bevakas av ryska fredsstyrkor, men dessa har frÄn framför allt armeniskt hÄll dömts ut som otillrÀckliga.

Vapenvilan avslutade det andra kriget om Nagorno-Karabach, som kom till ett formellt slut hösten 2020. Under 44 dagars strider uppgavs flera tusen soldater ha blivit dödade pÄ varje sida.

I vintras uppstod spÀnningar nÀr en grupp azerbajdzjaner som beskrevs som aktivister blockerade grÀnsövergÄngen i det sÄ kallade Latjinpasset som förbinder Armenien med Nagorno-Karabach.

Under de senaste mÄnaderna har Armeniens premiÀrminister Nikol Pasjinjan och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev trÀffats regelbundet tillsammans med medlare frÄn sÄvÀl EU och USA som Ryssland.

Bakgrund: En kaukasisk krutdurk

Nagorno-Karabach Ă€r ett bergsomrĂ„de i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans formella grĂ€nser, men som i praktiken Ă€r en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning. Upp emot 150 000 mĂ€nniskor bor i det sjĂ€lvstyrande omrĂ„det. Den största staden heter Stepanakert (Azerbajdzjan kallar den Chankendi).

Konflikten har nationalistiska och religiösa förtecken och bÀgge lÀnder gör historiska ansprÄk pÄ omrÄdet. Azerbajdzjan anser att Nagorno-Karabach Àr ett ockuperat omrÄde. Armenien vill att omrÄdet stÄr under armeniskt inflytande och vill ta den armeniska befolkningen i försvar. Karabacherna som styr dÀr har utropat en egen statsbildning: republiken Artsach, som har en modifierad armenisk flagga.

Konflikter mellan kristna armenier och muslimska turkfolk har bubblat i omrÄdet i Ärhundraden, oavsett statsgrÀnser. Dagens splittrade grÀnsdragning gjordes under Sovjetledaren Josef Stalin pÄ 1920-talet.

NĂ€r Sovjetunionen senare föll samman hamnade Armenien och Azerbajdzjan i krig med varandra och omkring 30 000 mĂ€nniskor dödades.

I augusti och september 2020 skedde ett nytt krig dÀr tusentals stridande dödades under sex veckor. Ryssland medlade fram ett avtal om vapenvila, som ocksÄ innebar att Turkietstödda Azerbadjzjan lade beslag pÄ stora omrÄden som tidigare stod under armenisk kontroll.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!