Lån för lån – svensk linje om coronastöd

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska presentera sitt förslag till ett "återhämtningsinitiativ" tillsammans med en uppdaterad långtidsbudget vid lunchtid på onsdagen.

"Initiativet" väntas bestå av en tvåårig återhämtningsfond för de länder som drabbats hårt av coronakrisen.

Fondens storlek är mer osäker, även om kommissionens tidigare generalsekreterare Martin Selmayr i en intervju i Österrike räknar med att det blir 500 miljarder euro – precis som Tyskland och Frankrike gemensamt föreslagit på förhand.

Bidrag eller lån?

Enligt Selmayr är det in i det sista oklart om hur stor del av pengarna som ska ges i bidrag och hur mycket som ska vara lån.

Tyskland och Frankrike vill att allt ska vara bidrag och tycker att EU gemensamt ska låna ihop stödpengarna och sedan också gemensamt betala tillbaka under en längre period.

Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark har dock kontrat med att allt borde vara lån, som dessutom ska betalas tillbaka specifikt av de länder som använder stödet.

– Vi är redo att ställa oss bakom en mycket omfattande återhämtningsfond. Sedan får vi se vad det blir för storlek. Men det ska vara lån för lån, fastslår EU-minister Hans Dahlgren (S) efter ett webbarrangerat ministermöte med sina EU-kollegor.

Press på Sverige

Lånetanken gillas dock inte av framför allt de hårt coronadrabbade länderna i Sydeuropa.

Italienska regeringspartiet PD har bett övriga socialdemokrater i Europa att sätta press på S-regeringarna i Stockholm och Köpenhamn. EU-parlamentets talman David Sassoli manar i sin tur den "frugala fyran" att "vara medvetna om hur allvarliga utmaningar vi står inför".

– Jag vädjar till deras ansvarskänsla. Alla tjänar på EU:s inre marknad och de länder som gör invändningar är några av dem som har tjänat mest. Nu är det inte läge för stela tankar, sade Sassoli till en grupp korrespondenter i Bryssel i måndags.

Tuffa samtal

Visst, säger Hans Dahlgren – men ändå inte.

– Vi tycker också att det är mycket angeläget att vi får fart på de europeiska ekonomierna. Men vi har en annan uppfattning om hur det ska ske. Om man har bara en bidragsdel så innebär ju det att avgiften till EU blir mycket större i närtid för dem som ska vara med och betala det här. Och som ni vet är ju Sverige en av dem som betalar allra mest, säger EU-ministern.

Vad som än föreslås på onsdagen så lär förhandlingarna om det bli tuffa och kräva fysiska möten mellan medlemsländernas stats- och regeringschefer.

– Jag tror att det blir helt omöjligt att göra en slutförhandling om det här, om man inte har de europeiska ledarna på plats. Det kan dra ända in i augusti innan det här blir klart, säger Hans Dahlgren.