EU och Afrika: Kärvt, men kul

Med företrädare från så gott som samtliga medlemsstater i Europeiska unionen (EU) och Afrikanska unionen (AU) har veckans toppmöte samlat nästan 80 länder, med en total befolkning på 1,8 miljarder människor.

I ett uttalande efteråt talas vackert om en "gemensam vision till år 2030" och ett "förnyat partnerskap".

"Det här inkluderar, bland annat, säkerhet och välstånd för medborgarna, mänskliga rättigheter för alla, jämställdhet och full rätt för kvinnor på alla områden, respekt för demokratiska principer, gott styre och rättsstatsregler, åtgärder för att bevara klimatet, miljön och den biologiska mångfalden, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt, stöd för barns rättigheter och inkludering av kvinnor, unga och de mest missgynnade", heter det exempelvis.

Vaccinhjälp

Bakom de vackra orden finns dock en hel del gnissel. Flera afrikanska länder har tryckt på för att patentskydden ska lyftas så att fler kan tillverka vaccin mot covid-19.

– Det är inte acceptabelt att Afrika alltid står längst bak i kön. Vi accepterar det stöd vi får, men det är inte hållbart, säger Sydafrikas president Cyril Ramaphosa på en av presskonferenserna i Bryssel.

EU vill dock inte ge vika.

– Jag delar ambitionen att vi måste göra vaccinen mer tillgängliga, men jag tror på en annan väg framåt, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en svensk pressträff efter toppmötet.

EU-vägen är i stället att hjälpa till med produktionen på plats i Afrika, där sex länder nu knutits upp för att utbilda i framtagandet av moderna mRNA-vaccin.

Energi och migration

Ett annat gnisselområde är energin och klimatet, där afrikanska länder med stora naturresurser som kol, gas och olja gärna vill använda sig av dem.

Migrationen skapar också problem, med ständiga EU-krav på att afrikaner utan asylskäl måste tas tillbaka av sina hemländer.

– Återvändandet från Sverige måste öka. Jag kommer att fortsätta att i EU med kraft driva den här frågan för att få till stånd flera sådana avtal, fastslår Magdalena Andersson.

Kul med skatter?

Ledare efter ledare betonar samtidigt toppmötets nytta och de goda relationerna i övrigt.

Själva mötet i sig är ett sätt att föra länderna och ledarna närmare varandra, med middagsdiskussioner och rundabordssamtal.

– Vi sitter och diskuterar med varandra. Vi är alla stats- och regeringschefer. Vi har alla liknande problem som vi brottas med: hur svarar man begåvat på frågor från journalister? Hur får man ihop regeringar? Hur vinner man val?, konstaterar statsministern.

Själv ägnade hon middagen i torsdags åt att bland annat diskutera skatteadministration i Botswana med landets president Mokgweetsi Masisi.

– Vi har haft väldigt bra och konstruktiva samtal – och också haft väldigt roligt tillsammans, säger Magdalena Andersson i Bryssel.