Teknik och ideologi tystar folket i Kina

Xi Jinping har styrt Kina i tio Är, ett decennium dÄ censuren och övervakningen av folket har blivit allt hÄrdare. Nya generationer indoktrineras med nationalism och medborgarnas oro för utlÀndska pÄverkanskampanjer ökar. Nu vÀntar en tredje femÄrsperiod med Xi vid makten.

Flera sökord blockerades pÄ det sociala nÀtverket Weibo efter protesten i Peking nyligen. Arkivbild.

Flera sökord blockerades pÄ det sociala nÀtverket Weibo efter protesten i Peking nyligen. Arkivbild.

Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Kina2022-11-05 16:29

InlÀgg i sociala medier raderas, konton stÀngs och de mest frisprÄkiga grips. Syftet med censuren Àr, hÀvdar kommunistpartiet, att bekÀmpa desinformation frÄn andra lÀnder. Men pÄ hemmaplan drabbas det egna folket.

Att en auktoritÀr ledare som Xi Jinping vill kontrollera sitt folk Àr inte ovanligt. Men auktoritÀra ledare i andra lÀnder har inte de förutsÀttningar som den kinesiske presidenten har. Kina och kommunistpartiet har den rent tekniska kapaciteten att övervaka invÄnarna, bland annat med enorma mÀngder kameror. Dessutom har landet kommit lÄngt nÀr det gÀller ansiktsigenkÀnning och under pandemin har regimen kunnat lansera appar som kan övervaka mÀnniskor pÄ ytterligare sÀtt.

– Jag skulle sĂ€ga att ingen annan stat egentligen har den hĂ€r förmĂ„gan. De flesta auktoritĂ€ra stater har inte den tekniska kapaciteten, och de demokratiska stater som har kapaciteten kan inte tillĂ„ta sig att göra det hĂ€r. Det Ă€r en giftig kombination, sĂ€ger Oscar AlmĂ©n, forskare och Kinaanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

"Del av större övervakning"

Under partikongressen som just avslutats sÀkrade den mÀktige generalsekreteraren Xi Jinping fem Är till vid makten, och hans allt mer centralstyrda ledarskap fortsÀtter. Organisationer som Human Rights Watch (HRW) och Amnesty har uttryckt farhÄgor för de mÀnskliga rÀttigheterna i landet under hans fortsatta styre.

Men Àven om övervakningssamhÀllet i Kina har vÀxt de senaste Ären började det inte med Xi, poÀngterar Oscar Almén. Utvecklingen har pÄgÄtt under vÀldigt lÄng tid.

– Eftersom repressionen har stĂ€rkts under Xi Jinping sĂ„ har Ă€ven övervakningen stĂ€rkts, men jag skulle inte sĂ€ga att det Ă€r han personligen som har genomfört det hĂ€r, han Ă€r del av ett större system av övervakning.

Platsinformation anges

Den kinesiska regimen skyller gÀrna allt negativt i samhÀllet pÄ utlÀndska krafter, vilket har gjort att medborgarnas oro för utlÀndska aktörer har blivit allt mer pÄtaglig. Det har i sin tur lett till att nationalismen har blivit större bland befolkningen.

Nationalistiskt sinnade medborgare kan i sociala medier snabbt slĂ„ ned pĂ„ inlĂ€gg som ser ut att komma frĂ„n utlandet eller pĂ„ annat sĂ€tt upplevs som kritiska, genom att skicka hotfulla meddelanden eller rapportera inlĂ€ggen till myndigheterna. Nyligen har platsinformation om personer som lĂ€gger upp inlĂ€gg i sociala medier börjat visas pĂ„ kinesiska plattformar. Det gör att inlĂ€gg som gjorts av exempelvis kineser utomlands – eller frĂ„n personer i Kina som anvĂ€nder tekniska lösningar som ska dölja var de befinner sig – lĂ€tt kan avfĂ€rdas som utlĂ€ndsk propaganda.

Stark nationalism

En helt ny generation kineser har vÀxt upp under en tid dÄ censuren, övervakningen och indoktrineringen har varit stor.

– Det finns bland vissa i den nya generationen en vĂ€ldigt stark nationalism, de har marinerats i den hĂ€r nationalismen och i den hĂ€r indoktrineringen. Det Ă€r en vĂ€ldigt farlig kraft, sĂ€ger Oscar AlmĂ©n.

Vid en uppseendevÀckande enmansprotest hÀrom veckan, dÄ en person tÀnde eld pÄ bildÀck och skanderade Xi- och regimkritiska slagord pÄ en bro i Peking, var agerandet snabbt. Efter aktionen blockerades vissa inlÀgg och nyckelord snabbt, bland annat stoppades hashtags som nÀmnde bron eller omrÄdet dÀr protesten genomfördes. En sÄng om bron togs bort frÄn musikplattformar och sökresultat pÄ ordet "Peking" begrÀnsades till enbart bekrÀftade konton. Inte ens sökord som "jag sÄg det", vilket anvÀndes som hashtag pÄ det sociala nÀtverket Weibo, gav resultat, skriver nyhetsbyrÄn AFP.

Vana vid övervakning

Omfattningen av det missnöje som trots allt finns i Kina Àr svÄr att bedöma eftersom det Àr sÄ svÄrt att uttrycka obekvÀma Äsikter dÀr, och folk Àr ofta försiktiga.

I dag gÄr det med teknikens hjÀlp betydligt snabbare Àn tidigare att identifiera och slÀcka ned minsta missnöjesuttryck, och övervakningen av Kinas 1,4 miljarder invÄnare har gÄtt oerhört mycket lÀngre Àn vad man skulle acceptera i de flesta samhÀllen.

– Det kan bero pĂ„ att man i Kina Ă€r van vid att vara övervakad, för man har alltid varit övervakad. Partistaten har obegrĂ€nsad möjlighet att kolla vad du gör, i kombination med att det Ă€r sĂ„ kostsamt att protestera. Ju mer repressionen ökar desto mindre utrymme finns det att uttrycka missnöje. Man tar bort möjligheten att göra motstĂ„nd, sĂ€ger Oscar AlmĂ©n.

Fakta: Kina

Med drygt 1,4 miljarder invÄnare Àr Kina vÀrldens folkrikaste land. Huvudstaden heter Peking.

Kommunistpartiet tog makten i Kina 1949 och kontrollerar samhÀllet. Censur förekommer och det Àr inte ovanligt att oliktÀnkande grips. Xi Jinping, som har varit president sedan 2013, har de senaste Ären kraftigt stÀrkt sitt grepp om makten. Han anses vara den mÀktigaste ledaren sedan Mao Zedong, som utropade folkrepubliken 1949.

De senaste Ären har Kina Ätertagit sin stÀllning som stormakt. Parallellt har militÀren förstÀrkts.

Det var i Kina, i staden Wuhan, som viruset som orsakar covid-19 först upptÀcktes i slutet av 2019.

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!