Efter mÄndagens nyhet om avrÀttningarna samlades förtvivlade anhöriga utanför det ökÀnda gamla kolonialfÀngelset Insein i Rangoon för att försöka fÄ mer information.
ââNĂ€r vi sĂ„gs över Zoom i fredags log min son och sĂ„g frisk ut. Han bad mig skicka hans lĂ€sglasögon, ordbok och lite pengar, berĂ€ttar Khin Win Tint, mor till demokratiaktivisten Zayar Thaw, en av de fyra som regimen tog livet av pĂ„ mĂ„ndagen, för BBC.
ââDĂ€rför trodde jag inte att de skulle döda honom. Jag kunde inte tro det.
Zayar Thaw vÀckte irritation hos militÀren redan i början av 2000-talet som hiphop-artist med politiskt laddade texter. Han kastades i fÀngelse, men lyckades senare ta en plats i parlamentet 2015 dÄ en övergÄng mot civilt styre pÄgick. 41-Äringen blev en nÀra allierad till Aung San Suu Kyi.
Demokratiseringsprocessen fick dock ett bryskt slut i och med militÀrkuppen i februari i fjol. I oktober fÀngslades Zayar Thaw pÄ nytt och dömdes senare till döden. Bland de andra tre avrÀttade finns den 53-Ärige framtrÀdande aktivisten Ko Jimmy, som började kÀmpa för demokrati redan under studentprotesterna 1988.
Första avrÀttningarna pÄ Ärtionden
I mÄndagens lakoniska telegram i diktaturens statsmedier upprepades de svepande terroranklagelserna mot mÀnnen. Men ingen information gavs om hur eller nÀr de berövats livet.
Tusentals mÀnniskor har dödats och fÀngslats i militÀrens brutala försök att slÄ ner de massiva folkliga protesterna efter kuppen. Men det Àr första gÄngen sedan 1988 som nÄgon formellt avrÀttas i landet.
ââDet militĂ€ra mördandet har pĂ„gĂ„tt under Ă„rtionden. Men stoppet för de juridiska dödsstraffen har varit ett av fĂ„ ljustecken, sĂ€ger Martin Gemzell, mĂ„ngĂ„rig MyanmarkĂ€nnare och tidigare Asienchef vid Civil Rights Defenders, till TT.
ââSĂ„ det hĂ€r Ă€r ytterligare ett stort steg i fel riktning och ett tecken pĂ„ att militĂ€rerna inte har nĂ„got som helst reformintresse.
VÀstmakter som USA och Frankrike har fördömt avrÀttningarna i starka ordalag. Men handling krÀvs, konstaterar FN:s sÀrskilda rapportör för Myanmar, Tom Andrews, som frÄgar sig: "Vad mer behöver juntan göra innan det internationella samfundet Àr villigt att agera med kraft?"
Ăven oppositionella Myanmars nationella enhetsregering (NUG) vĂ€djar till omvĂ€rlden att "straffa den blodtörstiga militĂ€rjuntan".
Frysta tillgÄngar
En rad sanktioner har i olika omgÄngar införts mot Myanmar av bland andra USA, EU, Storbritannien och Kanada. à tgÀrderna har riktats mot ledande generaler, misstÀnkta vapenhandlare och företag kopplade till militÀren. TillgÄngar har frysts och exportförbud införts av produkter och tjÀnster som kan anvÀndas i militÀrens repression.
Regimens mÀn har Àven belagts med inreseförbud.
Men Martin Gemzell anser att det sammantaget rör sig om alldeles för försiktiga straffÄtgÀrder.
ââLite elakt kan man sĂ€ga att de inte betyder mycket mer Ă€n att militĂ€ren inte kan Ă„ka pĂ„ semester till Europa, sĂ€ger han.
ââVisserligen finns sanktioner mot militĂ€rens ekonomiska intressen. Men de Ă€r sĂ„ begrĂ€nsade att de inte berör juntan pĂ„ djupet.
Ett problem med ekonomiska sanktioner Ă€r att det Ă€r svĂ„rt att se till att de fĂ„r full effekt pĂ„ en komplicerad vĂ€rldsmarknad. Exempelvis har europeiska affĂ€rsintressen i myanmarisk gas â en avgörande intĂ€kt för regimen â varit svĂ„ra att helt strypa, enligt Martin Gemzell. Samtidigt finns alltid risken att vapen och repressiv teknologi letar sig in genom mellanhĂ€nder.
Litet hopp
Men om intresset bland vÀstvÀrldens regeringar varit tillrÀckligt stort hade hÄlen kunnat tÀppas till, tror Martin Gemzell, som tar de ambitiösa ÄtgÀrder som finns för att stoppa terrorfinansiering som exempel.
ââOm man bara vill sĂ„ gĂ„r det.
Just nu finns fÄ ljuspunkter i militÀrdiktaturens mörker. Men pÄ lÄng sikt lever hoppet om en demokratisk gryning.
Tecken finns pÄ att spÀnningar mellan de olika etniska grupperna i landet minskat i den gemensamma kampen mot regimen. NUG har bidragit till samarbete över de oppositionella grÀnserna och en rad olika gerillor strider numer under samlingsnamnet PDF.
ââDet Ă€r fler som genomskĂ„dat hur militĂ€ren söndrat och hĂ€rskat genom att underblĂ„sa frĂ€mlingsfientlighet, sĂ€ger Martin Gemzell.