1. Regeringsmakten
Ett regeringsskifte Àr praktiskt taget oundvikligt. SpÀnningen handlar mer om hur det ska gÄ för partierna i det rödgröna blocket. Arbeiderpartiet tappar och de andra rödgröna partierna vinner. De inbördes styrkeförhÄllandena kan komma att spela roll.
ââDet blir en fragmentering av norsk politik dĂ€r de dominerande partierna inte Ă€r sĂ„ stora lĂ€ngre och mĂ„ste lita pĂ„ andra partier för att ta makten, sĂ€ger Johannes Bergh, valforskare vid Institutt for samfunnsforskning i Norge.
Den stora frÄgan Àr vilka partier som ska ingÄ i en kommande regering. De rödgröna partierna Àr inbördes oense, dÀr Senterpartiet inte vill ha med Sosialistik Venstre. Och de har ocksÄ gÄtt till angrepp mot Arbeiderpartiet under valrörelsen.
ââDet mest troliga Ă€r Ă€ndĂ„ att Arbeiderpartiet bildar regering tillsammans med Senterpartiet och Sosialistik Venstre. Men det kommer att bli svĂ„ra förhandlingar och drama kring det, sĂ€ger Johannes Bergh.
Och fÄr de tre partierna inte egen majoritet i stortinget kommer det att bli Ànnu svÄrare att hitta en lösning dÄ man pÄ ett eller annat sÀtt mÄste söka stöd hos MiljÞpartiet De GrÞnne (MDG) eller RÞdt.
2. Miljö- och klimatfrÄgorna
Miljö- och klimatfrÄgorna har seglat upp som en av de stora valfrÄgorna sedan FN:s klimatrapport presenterades i början pÄ augusti. Och det har gett vind i seglen inte minst för MiljÞpartiet De GrÞnne (MDG).
ââDĂ„ Ă€ndrade sig hela valrörelsen nĂ€stan pĂ„ en dag. Och det har pĂ„verkat sĂ€rskilt de unga vĂ€ljarna, sĂ€ger Svein Tuastad, statsvetare vid universitetet i Stavanger.
Gensvaret till FN-rapporten blev dramatiskt.
ââJag har tittat pĂ„ materialet bakom en av NRK:s stora opinionsundersökningar. Vi kan se att i de fylkena (lĂ€nen) dĂ€r de stĂ€llt frĂ„gorna före klimatrapporten offentliggjordes sĂ„ gick inte MDG framĂ„t. Men i de fylkena dĂ€r de stĂ€llde frĂ„gorna dagarna efter klimatrapporten sĂ„ fördubblades MDG:s vĂ€ljarstöd, sĂ€ger Svein Tuastad.
Och MDG stÀller nu ett ultimatum inför kommande regeringsförhandlingar.
ââVi kommer bara att stödja en regering som inte letar efter ny olja, förklarade nyligen en av partiets stortingskandidater, Trygve TĂžmmerĂ„s.
3. Konflikten mellan stad och landsbygd
Regeringen Solberg har genomfört en rad reformer som syftar till att effektivisera men i praktiken ocksÄ centralisera makt och verksamheter. Till exempel har man slagit samman kommuner och fylken, fattat beslut att centralisera polisen och genomfört en stor sjukvÄrdsreform.
Den sÄ kallade centrum-periferikonflikten Àr betydelsefull i norsk politik och Senterpartiet, med Trygve Slagsvold Vedum i spetsen, har tagit rollen som ett tydligt oppositionsparti till regeringen. Det har drivit vad som nÀrmast kan kallas en proteströrelse mot reformerna.
Men nÀr det kommit till valdebatterna har de haft svÄrt att förklara hur mÄnga polisstationer och sjukhus de egentligen vill ha kvar. Senterpartiet tappar nu dramatiskt i vÀljaropinionen och har nÀstan halverat sitt stöd sedan Ärsskiftet.
4. Sociala orÀttvisor
En annan frÄga som debatterats i valrörelsen Àr frÄgan om sociala orÀttvisor i samhÀllet. Pandemin har visat att olika grupper drabbats pÄ olika sÀtt. Inte minst hur den ökade arbetslösheten under pandemin slagit vÀldigt ojÀmnt.
Det har blivit en frÄga dÀr partierna pÄ vÀnstersidan vunnit framgÄngar. BÄde Sosialistisk Venstre och marxistiska RÞdt har kunnat plockat poÀnger.
ââJag tror det har varit en bra frĂ„ga för RĂždt. De vinner pĂ„ att vara en vakthund som ska passa pĂ„ de andra rödgröna partierna och peka pĂ„ orĂ€ttvisorna, sĂ€ger Johannes Bergh.
5. Pandemin och krisberedskapen
Det Ă€r ofrĂ„nkomligt att frĂ„gan om sjukvĂ„rd finns med pĂ„ dagordningen. Ăven om hanteringen av covid-19 i sig inte varit en stor valfrĂ„ga.
ââRegeringen har varit populĂ€r under pandemin och det har funnits stöd för de Ă„tgĂ€rder man vidtagit, sĂ€ger Johannes Bergh.
Men de flesta norrmÀn Àr trötta pÄ restriktionerna samtidigt som smittan ökar. Politiskt handlar diskussionerna nu om vilka ÄtgÀrder som mÄste vidtas för att öka beredskapen i landet inför kommande oförutsedda pandemier och katastrofer.
FrÄgan Àr ocksÄ hur pandemin kommer att pÄverka sjÀlva valet. RekordmÄnga, över 700 000 norrmÀn, har redan förhandsröstat. Men kommer folk att stanna hemma pÄ valdagen i rÀdslan att bli smittade? Hur pandemin inverkar pÄ sjÀlva valet vet man först pÄ valnatten.