Grönt är skönt – turisthoppet lever i Slovenien

I det lilla Zemono i Vipavadalen i västra Slovenien driver Tomaz Kavcic en Michelin-krog i en gammal venetiansk villa från 1689.

Inte lätt i coronatider.

– Vi tvingades stänga den 20 oktober och öppnade igen först i maj. Ganska tufft, konstaterar Kavcic när TT och en grupp andra Brysselkorrespondenter kommer på besök i sommarvärmen.

Precis som överallt annars har turismen i Slovenien rasat totalt under coronapandemin. Antalet utländska resenärer minskade med 74 procent i fjol och väntas falla även i år, när siffrorna väl räknas ihop.

Vacker natur

Sloveniens ekonomi- och turismminister Zdravko Pocivalsek hoppas dock att turismen ska kunna studsa tillbaka – kanske på ett mer långsiktigt sätt.

– Krisen har samtidigt gett en möjlighet för alla inom den europeiska turistnäringen att börja samarbeta på allvar om att lägga ut vägen till en framtida mer hållbar turism, för åren 2030 till 2050, läser Pocivalsek innantill i sina prioriteringar när hans Slovenien nu tagit över som höstens ordförandeland i EU:s ministerråd.

Slovenien har redan i flera år satsat på hållbarhet i besökssektorn. Naturen här är bedövande vacker med höga berg, djupa dalar, grönskande skogar, vingårdar, den sagolika Bled-sjön och till och med en liten kustremsa vid Adriatiska havet.

Miljökrav

Målet är inte att locka hit massturism till stora hotellkomplex, utan snarare miljömedvetna resenärer till det lilla och genuina.

– 50 procent av Slovenien är täckt av skog. Vi vill behålla den här fantastiska miljön för våra framtida generationer. Vi utvecklar en boutique-erfarenhet, bortom massturismen, säger det slovenska turistförbundets chef, Maja Pak.

Rent praktiskt görs det bland annat genom en "grön certifiering" av verksamheten. Turistföretagare av olika slag – oavsett om de driver hotell, restauranger eller andra verksamheter – måste uppfylla diverse kriterier och göra allehanda åtaganden för att få skylta med stämpeln "Slovenia Green".

Politiska bråk

Turistmyndigheterna hoppas att ordförandeskapet i EU:s ministerråd under resten av 2021 ska göra sitt för att öka intresset för Slovenien.

Samtidigt är det politiska läget minst sagt komplicerat.

Stämningen mellan regering och opposition är infekterad. Premiärminister Janez Jansa var en få EU-ledare som tydligt stöttade USA:s förre president Donald Trump – och liksom Trump drar han sig inte för att agera konfrontatoriskt, snarare än diplomatiskt.

Jansa twittrar flitigt och intensivt ut sin kritik mot slovenska journalister, domare och åklagare, som han anklagar för att vara vänstervridna och korrupta.

"Riktigt olämplig"

Relationen till EU-kommissionen är kylig och från EU-parlamentet hålls vakande ögon på hur Slovenien kommer att sköta höstens ordförandeskap.

– Jag hoppas ju att vi kommer att se ett mer statsmannamässigt agerande från premiärministern och att den typen av frågor som kommit upp till debatt som rör mediefriheten och domstolarna inte ska bli frågor som hamnar på agendan igen. Förhoppningsvis kan ju också ordförandeskapet fungera som en positiv kraft för att vrida utvecklingen åt rätt håll, säger svenske ledamoten Tomas Tobé (M).

– Jag hittar inget positivt att förvänta mig från honom (Jansa). Han är riktigt olämplig som högsta höns för EU:s ordförandeskap, tycker i sin tur kollegan Malin Björk (V).

Cykel och basket

Betydligt mer positiv reklam för Slovenien ges i stället av landets idrottare.

Uppmärksamheten kring internationella fixstjärnor som cyklisten Tadej Pogacar och basketspelaren Luka Doncic har fått turistförbundet att officiellt utropa 2022 och 2023 till år då det ska satsas på aktivitets- och idrottsturism.

I Vipava-dalens lilla huvudort håller borgmästare Goran Kodelja samtidigt tummarna för att småskaligheten ska slå igenom på allvar i turistnäringen.

– Allt fler människor bor i storstäder och vill åka till något mindre. De vill uppleva en annan miljö än den de ser dagligdags. Och här kan de slappna av, säger Kodelja i Vipava.