Efter kriget ska det ukrainska styret och alla som tog till vapen mot Ryssland straffas, skriver Timofej Sergejtsev, filosof, filmskapare och erfaren spinndoktor, i en ideologisk utlÀggning med rubriken "Vad Ryssland bör göra med Ukraina", som har beretts sÀrskild ledarplats av den hÄrt statsstyrda nyhetsbyrÄn Ria.
"Men utöver ledningen sÄ Àr en betydande del av folkmassorna, som Àr passiva nazister eller nazistiska kollaboratörer, ocksÄ skyldiga", skriver Sergejtsev, som med jÀmna mellanrum har fÄtt skriva kolumner till stöd för Kremls politik.
Med det som Ryssland beskriver som en "avnazifiering" följer oundvikligen en "av-ukrainisering", fortsÀtter han. Ukrainarna mÄste dÄ förkasta "det storskaliga, konstgjorda framhÀvandet av den etniska komponenten" i sin identitet.
"FullstÀndigt förvridet"
ââDet Ă€r helt enkelt sĂ„ att det sedan lĂ€nge har varit en linje hos Putin att Ukraina egentligen inte finns, att det Ă€r en konstgjord skapelse. De vrĂ€ker pĂ„ med det hĂ€r nazistargumentet, och vad de vill, i en fullstĂ€ndigt förvriden vĂ€rldsbild, sĂ€ger Kristian Gerner, professor emeritus i historia och RysslandskĂ€nnare, vid Lunds universitet.
Rysslands upptrappade retorik framstÄr som desperation, som en total hÀrdsmÀlta, enligt Gerner. Han pekar pÄ de fasansfulla bilderna frÄn Butja utanför Kiev, dÀr civila dödats till synes urskillningslöst.
ââRyssarna sĂ€ger ju att det var ukrainarna sjĂ€lva som gjorde det. Det Ă€r som nĂ€r Stalin helt förnekade massakern pĂ„ de polska officerarna i Katyn (1940) â motsvarande propagandalögner, sĂ€ger han.
Kriget har inte gÄtt sÄ bra som Ryssland av allt att döma hade planerat för.
ââI stĂ€llet för krig blir det massakrer pĂ„ civilbefolkningen. Det Ă€r i bĂ€sta fall desperat, sĂ„ att de snart kommer att ge upp och sĂ€ga att det inte lyckades, det Ă€r i alla fall min förhoppning. Men det hĂ€r Ă€r ett uttryck för desperation, sĂ„ mycket kan jag sĂ€ga.
FÄr inte heta Ukraina
I propagandatexten medger Timofej Sergejtsev förvisso indirekt att det inte var mÄnga ukrainare som stod beredda att vÀlkomna de ryska invasionsstyrkorna. Men det innebÀr att det inte gÄr att Ätskilja Ukrainas "onda" regering frÄn ett "gott folk", resonerar han dÄ.
"Det sociala 'trÀsk' som aktivt och passivt har stöttat (den ukrainska regeringen) genom handling eller icke-handling, mÄste genomlida krigets mödor och anamma dessa erfarenheter som en historisk lÀxa och gottgörelse för sina synder", skriver Sergejtsev.
Om och nÀr Ryssland har "befriat" Ukraina sÄ kan landomrÄdet inte heller fortsÀtta heta Ukraina, fortsÀtter propagandisten. DÄ Àr det upp till Ryssland, och endast Ryssland, att med kraft och kontroll omskola den ukrainska befolkningen.
Det ska ske med "undertryckande av nazistiska ÄskÄdningar och med strikt censur; inte bara inom politik utan ocksÄ inom kultur och utbildning". "Upprensade" myndigheter och militÀra institutioner föreslÄs instiftas under rysk ledning. Och omskolningen bedöms behöva pÄgÄ i minst en generation.
Vem Àr nazist?
"Ukronazism utgör ett mycket större hot mot vĂ€rlden och Ryssland Ă€n Hitlers version av tysk nazism", skriver Timofej Sergejtsev, efter att ha försökt förklara att det Ă€r en mer abstrakt form av nazism â och dĂ€rför mer farlig â som har förklĂ€tts bakom paroller om sjĂ€lvstĂ€ndighet, vĂ€stliga vĂ€rderingar och ekonomisk utveckling.
NÀr en skrÀckregim vÀxer fram i Ryssland borde nazistinvektiven riktas mot Kreml, anser Kristian Gerner. NÀr förtrycket ökar uppges hundratusentals ryssar ha lÀmnat landet. Det skapar en "intellektuell öken" dÀr galenskapen tar över, enligt historieprofessorn.
ââVladimir Putin tror att han bedriver det andra vĂ€rldskriget igen, nĂ€r det snarare Ă€r han som Ă€r nazisten.