Aborträtten utmanas i USA:s högsta domstol

Den omstridda abortlagen i delstaten Mississippi förbjuder abort efter 15 veckor, med mycket få undantag. Om domstolen beslutar att lagen ska fortsätta gälla innebär det att den prejudicerande domen "Roe mot Wade" som i närmare 50 år har inneburit en rikstäckande rätt till abort i USA, åtminstone åsidosätts.

"Inget i konstitutionell text, struktur, historia eller tradition stödjer rätten till abort", hävdar delstaten i en skrivelse till domstolen.

Domstolen kan formulera sig på en rad olika sätt, vilket också påverkar Roe mot Wade i olika hög grad – men om prejudikatet omkullkastas är det troligt att minst 20 republikanskt styrda stater skärper sina abortlagar.

"Skapa historia"

Under onsdagen ska de nio domarna börja med att lyssna till muntliga framställningar, där abortmotståndarna hoppas sätta stopp för Roe mot Wade. Målet avgjort 1973 har gett kvinnor i USA rätt till abort fram till den tidpunkt då ett foster bedöms som livsdugligt.

– Vi ber domstolen att skapa historia. Vi ber USA:s högsta domstol att omkullkasta Roe mot Wade och återskapa livets okränkbarhet i fokus för landets lag, sade den tidigare republikanske vicepresidenten Mike Pence under tisdagen.

Att domstolen har gått med på att pröva Mississippi-fallet ses av många som ett tecken på att den är redo att se över tidigare beslut, eller åtminstone frågan om när ett foster anses vara livsdugligt, vilket hittills har bedömts vara vid cirka 22–24 veckor.

– Det här är första gången de har haft en tydlig majoritet av abortkritiska domare, säger Carol Sanger, vid Columbia Law School.

– Så de har rösterna om de väljer att använda dem.

"Höjdpunkt"

Heather Weininger vid den ideella organisationen Right to Life, som arbetar mot abort, är hoppfull.

– Jag tror att det här är ögonblicket vi alla har väntat på, säger hon.

– Detta är verkligen höjdpunkten då vi kan gå tillbaka till den tid då vi skyddar livet från befruktningsögonblicket.

Om aborträtten omkullkastas eller inskränks kraftigt har abortmotståndarna till stor del den tidigare presidenten Donald Trump att tacka för det. Han lovade i valrörelsen 2016 att nominera domare som skulle inskränka aborträtten, och nominerade under sin tid som president tre konservativa domare – Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett – vilket har gjort det enklare att utmana aborträtten.

Domstolens beslut väntas komma i slutet av juni 2022.

Högsta domstolen har även att ta ställning till invändningar mot den omstridda lagen i delstaten Texas, som förbjuder aborter efter sex veckor, vilket är tidigare än många ens vet att de är gravida. Argument för och emot den lagen presenterades för en månad sedan, men domstolen har ännu inte fattat sitt beslut.

Domstolen ska i det fallet ta ställning till rena rättsliga procedurfrågor kring den ovanligt utformade lagen.