Oath Keepers-grundare dömd för stormning

Oath Keepers grundare Stewart Rhodes och Kelly Meggs döms för uppviglingsbrott, på engelska "seditious conspiracy", medan tre medåtalade frikänns för just den åtalspunkten.

– Det enklaste sättet att beskriva uppvigling är att det är lägre än förräderi, och under den finns rubriceringen att man förhindrar myndighetsutövande. Alla fem åtalades också för förhindrande, eftersom man höll på att verifiera valresultatet (vid stormningen), säger Shannon Reid, som är lektor vid departementet för straffrätt och kriminologi vid University of North Carolina, till TT.

Hon berättar att det är mycket ovanligt att någon åtalas för uppvigling. Senast någon dömdes var 1995, sedan en komplott avslöjats för att spränga broar och tunnlar i New York.

– Jag hade gärna sett att alla fem dömts för uppvigling. Men att två döms och att det är kopplat till fängelsestraff är ett steg i rätt riktning för att visa att sådana här beteenden får konsekvenser. Det är ett tecken på att regeringen tar det här på allvar, säger hon.

"Seger för justitiedepartementet"

De fem åtalade är de första av de omkring 800–900 brottsmisstänkta efter kongresstormningen som åtalats för tyngre brottslighet. Vid stormningen den 6 januari 2021 övermannade aggressiva anhängare till den dåvarande avgående presidenten Donald Trump den underdimensionerade kongresspolisen och trängde sig in i Kapitolium i Washington.

Det är USA:s justitiedepartement som har drivit åtalet.

– Jag tycker att det är en seger för justitiedepartementet, på det sättet att det finns en splittring i hur människor känner för 6 januari-stormningen. En del anser att det inte begicks några fel och att man hade rätten på sin sida. Men det här är ett tydligt fördömande, säger Reid.

Som en general

Åklagarna visade under rättegången upp filmer från attacken där tiotals medlemmar ur gruppen är klädda i militärliknande utrustning.

57-årige Rhodes, som bär lapp över ena ögat, är en tidigare soldat som har studerat juridik vid det ansedda universitetet Yale. Han och de fyra medåtalade anklagades för att ha planerat en väpnat uppror för att riva upp valresultatet där Donald Trump förlorade mot Joe Biden. Juryn visades bevis på att de misstänkta även hade vapen på ett hotell.

Rhodes gick aldrig själv in i kongressbyggnaden, utan styrde sina anhängare likt en general på slagfältet, enligt åklagarsidan.

Domen var kulmen på en närmare två månader lång rättegång, och kom efter tre dagars överläggningar mellan de tolv personerna i juryn. De tre som frias för uppviglingspunkten döms, tillsammans med de andra två, för andra mindre allvarliga åtalspunkter.

Nekar till brott

De åtalade har nekat till brott och anklagat rättsprocessen för att ha varit politiskt motiverad av Bidenregeringen. Försvaret hävdade att medlemmarna åkt till huvudstaden som skydd för uppsatta Trumpanhängare.

– Det var inte en del av vårt uppdrag den dagen att gå in i Kapitolium, sade Rhodes i vittnesbåset och anklagade Meggs, som ledde gruppens Floridaavdelning, för att ha varit en idiot som gjorde det.

– Jag tycker att det var korkat att gå in i Kapitolium. Det öppnade dörren för den politiska förföljelsen av oss. Och här står vi nu, sade han.

Justitiedepartementet har planer på att pröva medlemmar ur en annan organisation, Proud Boys, för liknande brott.

– Jag tror att domen ger justitiedepartementet en känsla av att det är värt att fortsätta, så att de går vidare även med en del mindre fall. Om de förlorat hade det varit svårare att argumentera för att det var värt kostnaden, säger Reid.

President kan benåda

Hur domen påverkar rörelserna i stort är ett frågetecken. Shannon Reid tror inte att man från statens sida kommer att ge sig på grupperingarna på samma sätt som man gjort med mc-gäng och liknande.

– Jag tror att det är en engångsgrej. Det kommer nog inte ha den tydliga avskräckande effekten.

– Ibland ser man att ökändhet är ett rekryteringsverktyg. Det kan uppstå en mytbildning om att de är de sanna patrioterna, och att domarna bara är ett verktyg för en korrupt regering att lägga sig i yttrandefriheten.

Vilket straff de dömda får väntas avgöras om några dagar. Sedan kan de sedvanliga eventuella överklagandena ta vid.

Om Trump, som nyligen aviserat att han aspirerar på att väljas till president igen, hamnar i Vita huset efter valet 2024, kan han också benåda de dömda.

– Ja, det kan han helt klart. Det förväntas nog av honom, det finns en uppfattning om att de jobbade åt honom, även om han själv inte medger att det var så. Om han inte åtminstone övervägde det skulle det se illa ut i hans väljarbas.