Ledarredaktionen hävdar att Liberalerna har rört sig bort från liberalismen (30/3), vilket är en rejäl osanning. Tidningen har de senaste veckorna ägnat flera spalter åt det politiska spelet och ”vem tar vem”. Liberalerna tänker inte längre delta i detta och vi tror att även att väljarna har tröttnat på det.
Partiets beslut handlar om att vi vill genomdriva liberal politik och genomföra den i en borgerlig regering. Sedan andra världskriget har Liberalerna tillhört en borgerlig gemenskap och alla regeringar partiet har ingått i har varit med andra borgerliga partier då det är hos de borgerliga partierna det finns störst samsyn kring Sveriges utmaningar och hur vi bäst löser dem. Valet att ingå en borgerlig regering är alltså inte baserad på en tunn analys, utan på hur verkligheten ser ut.
Vi kommer aldrig göra avkall på vår liberala värdegrund. Om vi söker samsyn med riksdagens alla partier för att driva borgerlig politik så sker det hela tiden med en tydlig liberal kompass som vi inte ger vika från. Att stå upp för mänskliga rättigheter, motverka samhällets orättvisor och kämpa för ett mer jämställt Sverige ingår i en liberal värdegrund. Från och med nu fokuserar vi i Liberalerna på hur vi bäst löser de problem som människor möter i sin vardag. Det finns barn som inte får den hjälp de behöver i skolan, barn som förlorar sin assistans enligt LSS, barn som inte ser sina föräldrar gå till jobbet, människor som känner otrygghet med vår äldreomsorg och gängkriminalitet som tagit över bostadsområden. Där ligger Liberalernas fokus – nu och i framtiden.
Stefan Krstic
Förbundsordförande för Liberalerna i Sörmland och gruppledare i Eskilstuna
SVAR: "Sedan andra världskriget har Liberalerna tillhört en borgerlig gemenskap" skriver Stefan Krstic. Det är anmärkningsvärt att en ordförande i ett länsförbund inte kan sitt partis historia bättre än så.
Bertil Ohlin, partiordförande 1944-1967, ledde Folkpartiet till dess bästa valresultat i demokratisk tid och gjorde det till största oppositionsparti. FP stod emot en socialdemokrati som inledningsvis inte hade släppt tankarna på socialisering av ekonomin och planhushållning. Inte desto mindre tog Ohlin bestämt avstånd från borgerlighet både som begrepp – "färg av förra seklets dammiga plyschsoffor" – och som en föreställd ideologisk gemenskap.
Ett idéparti fick inte "gå upp i en diffus grå borgerlighet" var Ohlins ord. De är lika aktuella i dag. För inte heller denna replik från en L-politiker innehåller någon beskrivning av en sakpolitisk och ideologisk "borgerlig gemenskap" bortom proklamationer.
"Liberalerna" går nu in i ett högersamarbete där ett uttalat antiliberalt och rasistiskt parti finns med. Det går inte att prata sig runt det.
Ledarredaktionen