Okritisk Nato-hyllning i Eskilstuna-Kuriren

Fem av länderna som bildade Nato var kolonialmakter som våldtagit stora delar av världen. Det skriver skribenten i sin replik på ledarsidan.

Fem av länderna som bildade Nato var kolonialmakter som våldtagit stora delar av världen. Det skriver skribenten i sin replik på ledarsidan.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Replik2024-04-05 08:18
Det här är en replik. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Slå vakt om det demokratiska i militäralliansen” är rubriken i E-K:s ledare 9 mars. Man lägger in en ”brasklapp”:
”Sverige hör hemma i denna militärallians som till största delen består av demokratier”.

Med ”till största delen” syftar E-K bland annat på Turkiet och Ungern som får stark kritik för allvarliga brister när det gäller pressfrihet, demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.

När Nato bildades 1949 införde man en demokratiparagraf:

”För att en stat ska kunna bli medlem i Nato krävs att det är en europeisk demokrati och rättsstat där militären står under demokratisk kontroll...” Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut – Så fungerar Nato.

Hur kommer det sig då att Portugal, som var militärdiktatur 1926–1974, fick bli medlem? 

Fem av länderna som bildade Nato var kolonialmakter som våldtagit stora delar av världen. Ingår det i ”europeisk demokrati” att erövra andra länder och slå ner befrielserörelser med våld. Till exempel Algerietrevolten 1954-1962 då upp mot 1 miljon människor dödades då Frankrike med näbbar och klor slog vakt om ”sin koloni”.

Icke att förglömma USA som efter andra världskriget deltagit vid minst 30 invasioner, stöd till militärkupper och militärjuntor, presidentmord, inblandning i val. Som exempel, Vietnamkriget 1955-1975, militärkuppen i Chile 1973 och invasionen av Irak 2003 som genomfördes utan stöd i FN:s säkerhetsråd.

Redan när Turkiet blev Nato-medlem 1952 var landet allt annat än en ”europeisk demokrati och rättsstat”.

1974 invaderade Turkiet norra Cypern och utropade Republiken Nordcypern som självständig stat. Gränsen som delar Cypern övervakas fortfarande av FN-styrkor.

Grekland, som blev Nato-medlem 1952, var militärdiktatur 1967– 974. Vållade det demokratiska betänkligheter från övriga Natoländer?

Vad som stärker mitt Nato-motstånd är Nato:s bombningar av Jugoslavien 1999 trots stark kritik från FN, som kritiserade att man även bombade civila mål. Vid bombningarna använde Nato utarmat uran. Något man förnekade, men senare tvingades erkänna. Utarmat uran orsakar cancer och fosterskador, vilket har konstaterats även i Irak där USA bombade med utarmat uran.

Jag vill också veta varför USA avlyssnar och spionerar på sina ”vänner”? Så sent som 2021 avslöjades att USA, via danska fiberkablar, avlyssnade svenska politiker, statstjänstemän och vapenindustrier. Till och med försvarsminister Hultqvist sa att han var ”upprörd”.

Sist, men inte minst – som Natomedlem tystnar den svenska rösten för nedrustning, inte minst kärnvapennedrustning.

För första gången har nu Sverige bojkottat FN:s nedrustningssamtal. Nato-länder får inte skriva under FN-konventionen om kärnvapenförbud. Nu ska i stället Sverige delta i Natos aktivt i kärnvapenplanering.

Och vad väntar ”runt hörnet” om den oberäknelige Donald Trump blir president och ska göra ”America great again”?

Rolf Waltersson
Eskilstuna

Svar

Waltersson har givetvis rätt till sina åsikter om Nato. Men varför skribenten fått för sig ledarsidan skulle vara okritisk är oklart. Att det i Natosällskapet finns otrevliga stater som Turkiet och Ungern har vi flitigt kommenterat. Även riskerna med Trump vid det amerikanska rodret har avhandlats många gånger, bland annat i ledaren: Fira Natomedlemskapet men blunda inte för orosmolnen (28/2).

Men brännpunkten är fortsatt en annan. Skribentens ogillande av Nato är tydlig. Men hur dagens säkerhetsläge ska hanteras är helt bortblåst i Walterssons resonemang. Luftiga idéer om nedrustning när Putins Ryssland bombar och skjuter i närområdet är verklighetsfrånvänt. Natomedlemskapet var rätt innan Rysslands massinvasion av Ukraina och är fortfarande rätt nu. 

Ledarredaktionen