Trygghetsfrågorna är en prioriterad fråga för majoriteten och oss moderater. Frågan om god ekonomisk hushållning är också en viktig fråga för oss och något vi alltid behöver ta i beaktning.
Läs också ledaren (31/7) : Signalpolitik minskar inte droganvändningen
Cirka 8,6 procent av Sveriges befolkning använder narkotika enligt en undersökning från 2017 från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (Can) vilket är cirka 675 000 personer. Eskilstuna står för cirka 1 procent av befolkningen i Sverige så det skulle motsvara cirka 6 750 personer i vår stad. Då denna undersökning gjordes 2017 kan vi också anta att narkotikabruket har ökat sedan dess.
Mätningar i avloppsvatten som Eskilstuna kommun har gjort påbörjades 2018 och har visat på att droganvändandet är högt i Eskilstuna jämfört med andra kommuner i Sverige. Det skrev till exempel den lokala tidningen om redan 19 juni 2018. I artikeln kan man läsa att mätningarna gjordes av Swetox, ett forskningscenter i Södertälje, och kostar cirka 2 000 kronor att utföra. Jag har aldrig påstått att droganvändningen är hög bland kommunanställda – utan jag vill se drogtest av de anställda för att säkerställa att vi har personal inom kommunen som ej brukar droger och gynnar de kriminella gängen. Ska vi arbeta aktivt mot narkotikabruket så måste vi också ha nolltolerans i vår egen organisation.
Läs också artikeln: Puustinen (M) vill låta drogtesta alla Eskilstuna kommuns anställda
I genomsnitt är var tjugonde drogtest positivt och i de flesta fall handlar det om kokain. Källan till dessa uppgifter kommer från medicinskt ansvarig från Falck (före detta Previa) och även Karolinska universitetslaboratoriets sammanställningar visar att var tjugonde drogtest i arbetslivet är positivt.
Narkotikabruket i Sverige kostade samhället minst 38 miljarder kronor år 2020 enligt Folkhälsomyndigheten. Grovt omräknat till Eskilstuna som står för 1 procent av invånarna i Sverige så är samhällskostnaden minst 380 miljoner kronor per år för vår stad av skattebetalarnas pengar. Drogtester kostar mellan 500–1500 kronor/person vilket skulle bli cirka 5–15 miljoner kronor för att drogtesta all personal i kommunen. Genom en bra upphandling kan kostnaden med stor sannolikhet också reduceras kraftigt. Detta är inte populism utan det är att ta ansvar som arbetsgivare och att ta ansvar för skattebetalarnas pengar. En enskild drogmissbrukare kan kosta kommunen flera miljoner kronor och kan vi hjälpa bara några få individer att inte bruka narkotika är det en stor vinst för alla – både på individ- och samhällsnivå. Droganvändning är ett enormt samhällsproblem och det som gängkriminaliteten grundar sig i och kan vi som kommun då göra något som kan fånga upp bara ett fåtal individer som brukar narkotika anser jag att det, med de summor som vi pratar om här (5–15 miljoner), är ekonomiskt försvarbart.
Att jag anser att man ska bryta mot lagen med drogtester för alla kommunanställda har jag aldrig påstått, däremot vill jag utmana lagstiftningen och driva på för lagändring. Självklart måste politiken införa nya lagar och göra lagändringar i och med hur samhället utvecklas, hur skulle det annars se ut? Politiken är tillräckligt långsam ändå utan att vi har politiker som måste kunna driva på och utmana lagstiftningen.
Jari Puustinen
Kommunalråd (M) Eskilstuna
______________________
Svar direkt:
Då tar vi det en gång till. Allmänna drogtester av kommunens samtliga anställda är ytterst förbjudet enligt grundlag. Förslaget är i sig är därför lagvidrigt. Tycker man att den nuvarande lagstiftningen behöver förändras och grundlagsskyddet försvagas kan man som politiker påtala detta på olika sätt och förklara varför lagarna behöver ändras: skriva en debattartikel, en motion till partistämman eller kontakta sin partikamrat justitieministern för att nämna några exempel. Att göra ett utspel med ett konkret förslag att införa drogtester för kommunens samtliga anställda är dock detsamma som att säga att man ämnar bryta mot lagen.
Läs också ledaren (26/7): Varför respekterar inte Puustinen grundlagen?
En grundläggande del av Moderaternas politik är frihet, trygghet och rättvisa. För varje moderat borde därför enbart tanken på ett förslag som innebär att individer blir påtvingade integritetskränkande och olagliga tester av sin arbetsgivare ge upphov till en automatisk negativ ryggradsreflex, men en sådan saknar uppenbarligen Jari Puustinen. Hans svar brister dessutom i grundläggande källkritik:
- Can vars undersökning Puustinen hänvisar till konstaterar att det saknas säker information kring antalet personer som använder narkotika i Sverige. Metodproblemen för att undersöka är betydande.
- Fortfarande uppger inte Puustinen hur drogtesterna av anställda genomförts. Att det är Falck och Karolinska universitetslaboratoriet som genomfört dem säger exempelvis ingenting om vem som testats. Exempelvis om urvalet har gjorts på personer som arbetsgivaren misstänker använder droger. Även här finns det alltså risk för betydande metodproblem.
Puustinen har fortfarande inte berättat vad kommunen har att vinna på förslaget? I dag finns redan möjligheten att drogtesta enskilda eller grupper av anställda – om kommunen kan visa att den har goda skäl för åtgärden. Men om förslaget enbart handlar om att symboliskt visa att kommunen tar problemet med droger på allvar är det inget annat än populism.
Emma Wange
Politisk redaktör