Efter förvirringen – fluorförbuden likadana

Internationella skidförbundet (IBU) och Internationella skidförbundet (Fis) tycktes först ha tagit olika beslut kring ett förbud mot en viss fluorvalla. Ett dygn senare visade det sig att det hela berodde pÄ förvirring.
–Det Ă€r ingen skillnad pĂ„ besluten, sĂ€ger Erik RĂžste, ordförande för det norska skidförbundet, till NTB.

Erik RÞste, ordförande för det norska skidförbundet, under skid-VM i Oberstforf i februari.

Erik RÞste, ordförande för det norska skidförbundet, under skid-VM i Oberstforf i februari.

Foto: Terje Pedersen/NTB/TT

Sport2021-06-02 18:39

PĂ„ tisdagskvĂ€llen gav IBU och Fis ut varsin pressrelease med en och en halv timmes mellanrum. IBU meddelade att de förbjuder en viss fluorvalla (PFOA, tillhör sĂ„ kallad C8-kemi) frĂ„n och med kommande sĂ€song, 2021–2022, dĂ„ bland annat vinter-OS arrangeras i Peking i februari.

Den informationen stod inte att lĂ€sa i Fis pressutskick vilket resulterade i att flera medier tolkade det som att de internationella förbunden tagit olika beslut – att skidĂ„karna alltsĂ„ fĂ„r köra med den nĂ€mnda fluorvallan under skidorna men inte skidskyttarna.

Nytt Fis-utskick

Under onsdagen skickade Fis ut ytterligare en pressrelease med ett tillÀgg att de ocksÄ förbjuder alla vallaprodukter innehÄllande med PFOA/C8.

I efterhand visar det sig alltsÄ att bÄda de internationella förbunden, som sÀtter reglerna för tÀvlingar i vÀrldscup och mÀsterskap, tagit samma beslut inför nÀsta sÀsong. AlltsÄ att förbjuda PFOA/C8-fluorvallor i vÀntan pÄ att en tillförlitlig testmetod har tagits fram som gör det möjligt att förbjuda alla fluorvallor, som av EU anses vara miljöfarliga.

Ordföranden för det norska skidförbundet, Erik RÞste, medger att tisdagens pressreleaser skapade skilda meningar.

Fler tester

– Det blev förvirring i gĂ„r kring vad IBU och Fis beslutade, men det Ă€r ingen skillnad pĂ„ besluten, sĂ€ger han till NTB.

NÀsta Är hoppas bÄde IBU och Fis ha tagit fram en beprövad testmetod.

– Testmetoden för att avslöja fluor Ă€r nu uppe för internationellt godkĂ€nnande. För att vara Ă€nnu mer sĂ€kra pĂ„ att metoden fungerar till hundra procent behövs fler fĂ€lttester. PĂ„ grund av pandemin har det inte varit möjligt att genomföra dem i önskad utstrĂ€ckning, sĂ€ger RĂžste.

Fakta: Fluorvalla

Högfluorerade Àmnen, sÄ kallade PFAS, finns inte naturligt i miljön utan har skapats för att stöta bort fett och vatten. Man har identifierat över 4 700 olika PFAS-Àmnen och över 3z000 av dem finns pÄ marknaden. De anvÀnds bland annat i textil- och lÀderimpregnering, livsmedelsförpackningar, non stick-pannor, rengöringsmedel, brandskum och skidvalla.

Koncentrationerna i produkterna Àr oftast lÄga men utslÀppen till miljön betydande. Dessutom Àr Àmnena mycket stabila vilket gör att de bryts ner mycket lÄngsamt eller inte alls.

De flesta PFAS-Àmnena Àr fortfarande otestade men tvÄ av de mer kÀnda Àr PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra).

PFOS Àr ett sÄ kallat PBT-Àmne (persistent, bioackumulerande, toxiskt), vilket innebÀr att det inte bryts ned i naturen utan ansamlas dÀr och att det Àr kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Det förbjöds inom EU 2008.

PFOA bestÄr precis som PFOS av Ätta kolatomer (tillhör sÄ kallad C8-kemi) och bryts inte heller ned i naturen, Àr reproduktionsstörande och misstÀnks vara cancerframkallande för mÀnniskan.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!