United har, som vi tidigare skrivit, stora ekonomiska problem. Miljoner saknades tidigare i år och ett febrilt arbete har pågått den senaste tiden för att dra in pengarna som krävs för att få elitlicens. Privatpersoner, andra idrottsföreningar och sponsorer har hjälpt till. Så sent som förra veckan gick Eskilstuna kommunföretag in med 200 000 kronor för att rädda klubben.
United har sagt upp personal och ska sänka spelarbudgeten med 30 procent.
Men om föreningen beviljas elitlicensen eller inte står fortfarande skrivet i stjärnorna även om åtgärderna som gjorts talar för att det blir ett ja och att United får fortsätta att spela i Damallsvenskan, något man gjort sedan 2014.
I slutet av sommaren hade jag ett samtal med licensnämndens ordförande Richard Johnsson. Då kom vi in på Unitedärendet.
– Jag kommenterar inte vare sig belopp eller förutsättningar. Jag bara konstaterar att de är där nu att de ska upprätta ett periodiserat bokslut och så får vi se var vi landar, sa Johnsson som även hjälpte till att reda ut begreppen om licensen.
– Det finns en elitlicens som gäller klubbarna som spelar i herrallsvenskan, Damallsvenskan och Superettan och där är regelverken identiska. Sen omfattar även elitlicensen herrar ettan men där finns inte eget kapital-kravet så den är lite enklare just nu, säger Johnsson.
2014 gick Tyresö i konkurs och lämnade Damallsvenskan omgående. Men hittills har det aldrig hänt att ett lag i damernas högsta serie blivit tvångsnedflyttat.
– Elitlicensen har funnits i drygt 20 år, den trädde i kraft 2001 och då var det först på herrsidan. Några år senare kom den på damsidan. Om man tittar på den statistik som finns är det under de här 20 åren, sett till herrallsvenskan, Örebro som blivit degraderat och så har du Östersund. Det är de som gick till nekad licens, säger Richard Johnsson.
– Sen har vi haft några få fall under de här åren som både haft handlingsplan och periodiserat bokslut. I Superettan har det varit lite fler än i herrallsvenskan och det är inte så konstigt. I Damallsvenskan, nu varierar det lite, är det tre fyra klubbar varje år som har problem med ekonomin där vissa löser det med handlingsplan och vissa åker till periodiserat bokslut. Men vi har ännu ingen som vi nekat licens under de här åren. Den enda klubben hann gå i konkurs innan den blev nekad licens och det är ju Tyresö. Min personliga uppfattning är att elitlicens hjälpt till att förbättra ekonomin i klubbarna och inte bara ekonomin utan framförallt styrningen och administrationen av klubbarna. Det har blivit betydligt bättre mot vad det var innan licensregelverket trädde i kraft. Sen vet vi inte hur det hade sett ut om vi inte haft licensregelverket men det hjälper till att sätta lite press och styra klubbarna.
Richard Johnsson fortsätter:
– Det är sportsliga mål som konkurrerar med ekonomiska mål och för att hårdra det lite så vill man ofta prioritera det sportsliga även om man inte har råd. Det gäller ju i hela fotbolls-Europa så det är inte speciellt för Damallsvenskan eller någon annan serie.
Johnsson säger vidare att huvudkravet när man tittar på bokslutet är att alla klubbar ska ha räkenskapsår som är lika med kalenderåret och man ska göra sitt bokslut den sista december.
– Då säger elitlicensen att det egna kapitalet måste vara minst noll, det får inte vara negativt. Om det är negativt ska man komma in med en handlingsplan till licensnämnden hur man ska återställa det här negativa kapitalet under det året som kommer. Då har licensnämnden att ta ställning till om det här verkar rimligt och i så fall kan man godkänna den. Då klarar klubben kravet även om man har negativt eget kapital det året men det kan också vara så att nämnden säger "vi tror inte på den här handlingsplanen".
Om det sistnämnda inträffar ska klubben upprätta ett periodiserat bokslut per sista augusti.
– I det bokslutet som i princip ska upprättas som ett vanligt årsbokskut ska det egna kapitalet vara minst noll för att man ska ha klarat kravet. Sen finns det andra krav i elitlicensen, bland annat det vi kontrollerar den sista augusti ... att klubbarna inte har några förfallna skulder till personal, andra klubbar, skattemyndighet och liknande. Man ska komma in med underlag att man uppfyller kriteriet och det ska vara granskat av sina revisorer. Samtidigt ska styrelsen komma in med ett intyg där man säger att vi har förutsättningar att bedriva verksamheten kommande år.
I Uniteds fall har klubben varit tvingad att upprätta periodiserat bokslut flera gånger.
– Rent hypotetiskt kan man säga att om en klubb har negativt eget kapital den sista december så träder regelverket in på så sätt att man sätter press på klubben att ni måste fixa till det här, antingen via en handlingsplan som kan vara trovärdig eller att ni bevisar det i ett bokslut. Om man klarar detta och sen hamnar i en liknande situation igen blir det ett nytt omtag då. Det är inte så att om man haft negativt kapitel en gång så har man förbrukat chansen, säger Richard Johnsson.
– Det finns ju olika sätt att komma upp på banan igen. Sen kan man ju köra i diket eller av vägen ännu en gång och komma upp på den igen. De instrument som finns för att korrigera detta är ju handlingsplanen respektive det periodiserade bokslutet. Det periodiserade bokslutet ska upprättas per den sista augusti och anledningen till det är egentligen att det är ungefär den tidpunkten på året som är den mest gynnsamma för klubbarna, när de har den bästa ekonomin. Kan man inte klara sina siffror då så lär man inte klara det vid andra tillfällen på året heller.