Grattis ni som såg AFC på Tunavallen

Lätta snöflingor singlade ner. Det var bara någon plusgrad och Tunavallens betongläktare kändes kallare än nånsin. Tur då att spelet värmde. När AFC rullade boll som bäst glömde man faktiskt att våren tagit paus.

Amar Mushin firar ett av sina två mål mot Örgryte.

Amar Mushin firar ett av sina två mål mot Örgryte.

Foto: Anders Nilsson

Krönika2022-04-09 16:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det blev 3–2 i premiären förra helgen och 4–3 i första hemmamatchen.

Den som vill se mål ska definitivt kolla på AFC Eskilstuna. Den saken är klar.

475 åskådare var på Tunavallen under lördagens fight och såg målfesten.

Alla dessa är bara att gratulera. Det som publiken fick se var nämligen emellanåt rena propagandan. AFC lirade våldsamt underhållande mot tippade topplaget Örgryte som på papperet är starkt men som i verkligheten kändes rätt ihåligt.

Eskilstunagänget tog tag i taktpinnen direkt.

Viktor Götesson var snubblande nära nätkänning tidigt. Stolpen räddade Öis då. Men mer skulle komma.

Vet inte riktigt vad göteborgarna hade för taktik.

Men de släppte enorma ytor bakåt både till höger och vänster.

Det tackade Götesson och finurlige André Alsanati för.

De var som nyutsläppta kalvar på grönbete. De sprang och sprang och hade hur kul som helst.

Gång på gång kom bollarna vinande ut på kanterna där AFC hela tiden fick möjlighet att skapa lägen. Emellanåt kändes det som att det kunde bli mål i varenda anfall.

2–1 i paus blev raskt till 4–1 i andra.

Då kändes det klart.

Men AFC är AFC och som du vet ganska oberäkneligt. Plötsligt bjöds Örgryte in i matchen. Att det dessutom inte blev 4–4 i slutet ska hemmakillarna verkligen tacka någon högre makt eller så för.

Det hade förstås känts minst sagt orättvist med poängtapp. Men slutar man spela kan det lätt gå snabbt åt fel håll. Det fick inte minst Öis lära sig i premiären mot Halmstad då deras 2–0 blev till 2–2 i slutskedet.

Mycket är nytt i årets AFC.

Men det känns som tränaren och sportchefen Jawad Al Jebouri hittat massor av skickliga lirare trots minimala ekonomiska resurser.

Sedan finns ju klippor kvar från i fjol.

Kapten Karim Mammar på ytterbacken är grym. Så skicklig och lika vass åt båda hållen. En evighetsmaskin som lätt skulle kunna spela på högre nivå än Superettan. 

Viktor Götesson är en annan som är värd extra beröm.

Anfallaren går mot en kanonsäsong. Det törs jag utlova redan nu. Ett mål och två assist blev det och hans kvickt slagna frispark till Amar Muhsins 3–1 var ett mästerverk i sig.

Till sist: Nick Wolters släppte in tre mål men det är bollar han inte kan lastas för. Tycker snarare keepern var briljant och hade flera riktigt vassa parader. En trygg sista utpost som AFC ska vara rädd om.