Ungdomarna slutar trÀna: "Ett problem för folkhÀlsan"

FÀrre och fÀrre barn och ungdomar trÀnar. Det visar nya siffror. "Det kan i slutÀndan bli ett stort problem för folkhÀlsan" sÀger orienteraren Johanna Engström.

"Gemenskapen Àr viktig. DÀrför Àr det viktig med gemensamtrÀning sÄ att barnen fÄr trÀffas och umgÄs. Barnen trÀnar inte sjÀlv, det gör ju knappt vuxna" sÀger Johanna Engström i OK HÀllen.

"Gemenskapen Àr viktig. DÀrför Àr det viktig med gemensamtrÀning sÄ att barnen fÄr trÀffas och umgÄs. Barnen trÀnar inte sjÀlv, det gör ju knappt vuxna" sÀger Johanna Engström i OK HÀllen.

Foto: Ulrika Gustafzon Cummings

Motion & hÀlsa2021-03-17 18:16

Snöflingorna faller i allt snabbare takt. Men den överraskande stormen, som stoppade vĂ„rens framfart för en stund, stoppar inte barnen i OK HĂ€llen. Hela hösten och vintern, nĂ€r mĂ„nga andra föreningar har lagt sina ungdomsverksamheter pĂ„ is pĂ„ grund av pandemin, har OK HĂ€llens trĂ€ningspass fortsatt. 

– Det Ă€r mĂ„nga barn som far illa nu. Det Ă€r jĂ€tteviktigt att barnen rör pĂ„ sig. MĂ„nga av min sons kompisar sitter inne och spelar dataspel och han Ă€r Ă„tta. Det Ă€r inte bra. Det kommer i slutĂ€ndan att bli ett stort problem för folkhĂ€lsan att mĂ€nniskor inte rör pĂ„ sig, sĂ€ger Johanna Engström och försöker fĂ„ ordning pĂ„ den lite vilda gruppen som rör sig lĂ€ngre och lĂ€ngre in i skogen utanför Stigtomta.

undefined
Johanna Engström tror att det Àr viktigt att tÀvlingarna kommer igÄng igen. "Ja och matcher. Det Àr det man trÀnar inför. Att trÀffa andra ungdomar och se andra skogar Àr viktigt. Man kanske inte tycker det men sÄ Àr det."

Mörkret skingras av pannlamporna.

NioĂ„riga Inga-Lisa Öberg har inte missat ett pass i vinter, dels kanske för att hennes pappa har hand om en av trĂ€ningsgrupperna, dels för att hon sjĂ€lv vill.

– Om jag inte hade fĂ„tt trĂ€nat sĂ„ hĂ€r hade jag nog varit hemma och sprungit i trappan eller nĂ„got sĂ„dant, sĂ€ger hon och beskriver orientering som en skattjakt man inte vill missa.

undefined
Varje torsdag trĂ€ffas OK HĂ€llens ungdomar vid friluftsgĂ„rden och trĂ€nar. LĂ€ngst till vĂ€nster syns Inga-Lisa Öberg som Ă€lskar orientering eftersom det liknar ett skattjakt.

Enligt rekommendationer frÄn den svenska lÀkarkÄren ska barn och ungdomar ha minst 60 minuters pulshöjande aktiviteter varje dag.

En studie som gjordes för fyra Ă„r sedan, den första nationalla faktiskt, visade att barn och ungdomar rörde sig alldeles för lite. Av 1 700 barn och ungdomar var det bara 44 procent av pojkarna som nĂ„dde upp till den siffran, 22 av flickorna.

Studien visade att hela sex procent inte rörde sig alls. 

Det var 2017, innan pandemin. Effekterna efterÄt Àr det ingen som riktigt vet Àn.

undefined
Det gÀller att hitta rÀtt pÄ kartan trots att snön faller ymnigt och att skogen Àr mörk.

Att vÄra trÀningsvanor förÀndrats i och med covidutbrottet syntes tydligt i en studie som presenterades av forskare vid MÀlardalens högskola i februari.

Tusen svenskar fick svara pÄ frÄgor om fysisk aktivitet. I genomsnitt hade svenskarnas pulshöjande trÀning minskat med 100 minuter per vecka. 33 procent av de tillfrÄgade spenderade betydligt mindre trÀning Àn före pandemin. Ett plus var dock att för elva procent av personerna i studien hade trÀningen hemma ökat.

Ytterligare ett bevis Àr LOK-stödssiffrorna (lokalt aktivitetsstöd). DÀr har trenden med minskade antal aktiviteter för ungdomar upp till 25 Är sjunkit med 14 procent under hösten. Det var Ätta förra vÄren.

– Det hĂ€r Ă€r mycket oroande för framtidens unga men ocksĂ„ för idrottsrörelsen i stort, sĂ€ger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet i ett pressmeddelande.

– Vi har stor förstĂ„else för att alla mĂ„ste göra sitt för att minska smittspridning Ă€ven fortsatt. Men sĂ„ lĂ€nge de alltför trubbiga restriktionerna ligger kvar sĂ„ drabbas idrottsrörelsen. Onödigt mycket idrott stĂ„r stilla, fortsĂ€tter Eriksson.

Johanna skickar i vÀg barnen för att hitta den första kontrollen.

– Blir det ett glapp pĂ„ tvĂ„ Ă„r, som det nĂ€stan gĂ„tt nu, sĂ„ rĂ€cker det för att ungdomarna ska sluta trĂ€na. De kommer inte tillbaka till idrotten och dĂ„ fĂ„r vi ett problem med fetma och sĂ„ vidare, sĂ€ger hon.

De Àldre ungdomarna har egentligen drabbats hÄrdast. Barn födda 2005 och senare har kunnat trÀna vidare enligt folkhÀlsomyndighetens rekommendationer, medan Àldre har haft lite svÄrare.

– Och har man tappat tonĂ„ringarna en gĂ„ng Ă€r det svĂ„rt att fĂ„ dem att börja igen, sĂ€ger Johanna som hoppas att alla föreningar nu ska vĂ„ga dra igĂ„ng sin trĂ€ning.

– Det gĂ„r att göra det smittsĂ€kert. 

undefined
Med en pannlampa kan ma ta sig fram överallt trots att det Ă€r mörkt. Enligt Inga-Lisa Öberg Ă€r det en myshetsfaktor ocksĂ„.
Minskat LOK-stöd

Åldersgrupperna 7–12 Ă„r och 13–16 Ă„r har tappat cirka 9 procent av antalet deltagartillfĂ€llen. 

För 17–20 Ă„r Ă€r minskningen 15 procent medan gruppen 21–25 Ă„r har tappat 21. 

För personer med funktionsnedsÀttning över 25 Är har deltagartillfÀllena gÄtt ner med 44 procent.

Bland de tio största idrotterna Ă€r det hallidrotterna som tappar mest tillsammans med budo och kampsport. 

De idrotter som klarar sig bra Àr bland annat fotboll, ridsport och tennis.

KĂ€lla: Sisu

Karta: FriluftsgÄrden, OK HÀllen
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!