Jacqueline Cabaj Awad, 26, var sedd som en supertalang som ung och var ute och tävlade runt om i världen redan som 11-åring.
Men vad har hänt sedan dess?
Totalt har hon vunnit nio singel- samt tio dubbeltitlar på ITF-touren och varit rankad 458:a i världen som bäst i singel och 329:a i dubbel. Men efter 15 år utomlands väntar hon fortfarande på det där riktigt stora genombrottet, 26 år gammal.
– När jag var yngre så tänkte jag att: "När jag är runt 26-27 år så får jag se var jag ligger rankingmässigt och om jag vill fortsätta att tävla". Men nu när jag har nått den åldern så vill jag det här fortfarande lika mycket som då och tycker att det är lika kul. Och det är det viktigaste tror jag, snarare än att fokusera på åldern och snöa in på det. Jag ser ingen gräns att: "Här måste jag vara vid just den här åldern", utan jag kommer hålla på så länge jag har motivationen, tycker det är lika kul som nu och har råd, säger Jacqueline Cabaj Awad.
Du känner ingen stress eller press över att nå WTA-touren snart? Att det annars snart kan vara försent?
– Jag kan göra det ibland, men sedan har också åldern höjts en del på WTA-touren de senaste åren. Folk spelar fortfarande när de är långt över 30 år och vissa slår inte igenom förrän de är runt 30. Så man kan hålla på mycket längre i dag än tidigare och så länge det går ihop med livet och ekonomiskt vill jag fortsätta att köra på.
Jacqueline Cabaj Awad (i dagrankad 488 i singel, samt 355 i dubbel) bor i Eskilstuna, men har sin träningsbas i Borås och tävlar för Elfsborg Tennis där också tränaren och pojkvännen Linus Eriksson finns.
Men ute på touren reser hon allt som oftast ensam.
– Jag har märkt att när det är som tyngst så kommer det fram till hur mycket man verkligen vill det här. För om man inte vill det helt, så kommer man alltid hitta orsaker eller förklaringar som gör att man känner att det inte är värt det, säger Cabaj Awad.
Under fjolåret var hon den svenska spelare som tävlade mest av alla ute på touren. Totalt blev det 26 tävlingar i bland annat Afrika, Sydamerika och Asien med fyra finaler i dubbel samt en final i singel som bästa resultat utöver en SM-titel i dubbel.
Därför finns det ingen som kan livet på ITF-touren, ofta också kallad "tennisens bakgård", så bra som Cabaj Awad.
– Det är klart att det är tufft. Jag betalar för alla resor själv och har några sponsorer som hjälper mig samt prispengar jag spelar in. Jag försöker få det att gå runt så mycket som möjligt, men allt beror ju också på hur bra man spelar och var jag spelar. Åker jag iväg långt eller åker jag bara inom Europa? Har jag med mig tränare? Hur går tävlingarna? Allt sådant får man kalkylera med och ibland åker man på en tävling för att man tror att man har större chans att kom in i just den tävlingen den veckan, medan andra åker man på för att de är nära eller ligger bra till i kalendern.
Men med ett liv på tennisens bakgård kommer också bekymmer. Prispengarna är förhållandevis små och kostnaderna höga.
Det är också en av anledningarna till att matcher på ITF-touren under de senaste åren skakats av matchfixningsskandaler. Spelare har vittnat om hur de blivit erbjudna stora summor, oftast större än prispengarna för att vinna hela turneringen, för att lägga sig i matcher.
– Matchfixningsförsök har inte drabbat mig personligen, men jag vet att det är ett stort problem inom tennisen, säger Jacqueline Cabaj Awad.
Är du rädd för att du ska drabbas?
– Jag tänker inte så mycket på det, om jag ska vara ärlig. Jag bara kör och gör mitt bästa hela tiden på banan och under tävlingar. Om det sker ska man anmäla det direkt.
Nyligen har Eskilstunatjejen befunnit sig i Mexiko och spelat tre tävlingar på ITF-touren under februari och målsättningen under 2022 är att slå sin bästa notering som 458:a på världsrankingen från 2017.
– Jag vill få "career-high" på både singel- och dubbelrankingen och spela några tävlingar på högre nivå. För går det bra där kan det gå ganska snabbt uppåt. För att få chansen att kvala in till en Grand Slam så måste jag vara runt topp 250 i världen och jag är 488:a just nu. Så det är en bit kvar, men gör man bra resultat i några högre tävlingar kan man klättra ganska snabbt. Alla går igenom de olika nivåerna i sin karriär för att ta sig uppåt. Det finns inga genvägar.